Nya måltidsrutiner ska ge färre fallskador och piggare äldre

Nattfasteprojektet

Att fler och fler äldre kan bo hemma är en positiv utveckling. Men hur kan hemtjänsten stödja de äldre så att de behåller goda måltidsvanor som är en förutsättning för en bra livskvalitet? Det är frågeställningen i Nattfasteprojektet vilket stöds av Aleris Forsknings- och utvecklingsfond.

Under senare år har hemtjänsten byggts ut i snabb takt, vilket erbjudit många människor möjligheten att bo kvar hemma trots relativt stora omsorgsbehov. Ett eget boende innebär autonomi och möjlighet att rå sig själv och styra sin vardag. Men det finns också utmaningar för hemtjänsten, som hur äldre med allt större behov av omsorg ska äta och dricka rätt för att må så bra som möjligt. Detta är viktigt för de äldre men påverkar också anhöriga och de äldres behov av sjukvård.

Annica Håkansson, dietist och tidigare kostchef inom Aleris Omsorg, har under lång tid intresserat sig för nutrition hos äldre. Tillsammans med Lillemor Wiklund, tidigare kvalitetsutvecklare inom Aleris, har sedan 2013 drivit ”Nattfasteprojektet” med fokus på demenssjuka äldre som bor i eget boende. Nattfastan är tiden från dygnets senaste måltid till den första måltiden nästkommande dygn. Projektets mål är att undersöka om en förkortad nattfasta kan leda till bättre viktutveckling och livskvalitet för de äldre.

Inte ovanligt med endast ett mål om dagen

Varför är det då viktigt med minskad nattfasta? Forskningen visar att när man inte täcker sitt enegibehov med mat och dryck använder kroppen sina energilager för att upprätthålla livsnödvändiga funktioner. Följden blir viktminskning, vilket för äldre kan medföra försämrad livskvalitet. Människor lagrar energi bland annat i underhudsfettet, i muskelvävnaden som protein och kolhydrater samt i levern som glykogen. Det glykogen som finns i levern är avgörande för att förhindra viktminskning. Glykogenet motsvarar små mängder energi som har till uppgift att hålla blodsockerhalten uppe mellan måltiderna. Med ett välfyllt glykogenlager vid sänggående klarar vi av en nattfasta utan att behöva använda andra energilager och därmed tappa i vikt.

Inom ramen för Nattfasteprojektet mättes nattfastan hos tio personer som fick hemtjänst. Man studerade också hur många gånger per dag de åt.

Resultatet visade bland annat att många bara äter en gång per dag, och då runt lunchtid. Det visade sig också att nattfastan inte sällan uppgick till 14-15 timmar, vilket är klart längre än Socialstyrelsens rekommendation på 11 timmar.

- Jag skulle vilja sammanfatta med att det saknades regelbundenhet i de äldres måltidsvanor. Att bara äta engång per dag och ha lång nattfasta riskerar att leda tillförsämrat allmäntillstånd, risk för att bli sängliggande och att drabbas av fall. Detta kan i sig medföra påfrestande sjukhusvistelser, säger Annica Håkansson.

- Min bild är att bristande fokus på nutrition är ett generellt problem inom svensk hemtjänst. Det är därför ett område som vi bör satsa mer på framöver och som vi redan nu arbetar intensivt med inom Aleris.

Projektet har redan lett till förbättringar

Nattfasteprojektet har bland annat inneburit att hemtjänsten inom Aleris Omsorg i Sverige inlett utbildningsinsatser för kvälls- och nattpersonal kring vikten av förkortad nattfasta. Utbildningarna har givit medarbetarna ett tydligare fokus på att ytterligare hjälpa de äldre att upprätthålla måltidsvanor som lägger grunden för en bra viktutveckling och en hög livskvalitet.

Nästa steg i Nattfasteprojektet var att studiedeltagarna indelades i två grupper. Den ena gruppen fick behålla sina tidigare matvanor, medan den andra gruppen erbjöds enklar energi- och proteinrik dryck tillsammans med en smörgås på kvällen för att bryta nattfastan. Resultatet visar att gruppen som erbjöds smörgås och en klarenergi- och proteinrik dryck har haft en viss viktuppgång.

- Studietiden är för kort för att några säkra slutsatser ska kunna dras, men förutom viktuppgången kan vi också se i vårt material att de äldre som kortade ner sin nattfasta och fick bättre regelbundenhet på matvanorna upplever att de blev piggare, orkar lite mer och har en högre livskvalitet, säger Annica Håkansson.

- Naturligtvis måste vår studie följas upp av fler. Men förutom de äldres välbefinnande och rätt till ett gott liv så anser jag att det finns samhällsekonomiska vinster på att ”uppgradera” hemtjänstens roll när det gäller nutrition. Även om det skulle kosta kommunerna lite mer om vår hemtjänst fick lägga mer tid på de äldre och deras matvanor så skulle samhället som helhet sannolikt tjäna in det i form av färre fallskador och ett minskat antal sjukhusbesök.

De äldre som kortade ner sin nattfasta och fick mer regelbundna matvanor upplevde att de blev piggare, orkade lite mer och hade en högre livskvalitet.

Fakta:

Frågeställning Hur får vi de äldre i hemtjänsten att hålla vikten och ha en bra livskvalitet?

Ansvarig Annica Håkansson, kostchef och dietist Aleris Omsorg i Sverige, samt Lillemor Wiklund, tidigare kvalitetsutvecklare Aleris Omsorg i Sverige.

Till toppen av sidan