Levnadsberättelse

Aleris Levnadsberättelse

I samband med inflyttningen ombeds den äldre, vid behov med hjälp av närstående och/eller kontaktman, att nedteckna sin levnadsberättelse.

Levnadsberättelsen är ett redskap för oss att se den äldre i hela livets perspektiv. För att få reda på hur han/hon vill leva sitt liv på äldreboendet är dennes tidigare liv en god utgångspunkt. Särskilt viktig blir levnadsberättelsen för individer med nedsatt autonomi, exempelvis vid demenssjukdom eller psykiska funktionsnedsättningar, för att vi ska veta hur han/hon vill leva sitt fortsatta liv.

Levnadsberättelsen, fungerar både som en metod och ett arbetssätt. Framställandet av levnadsberättelse skiljer sig något åt beroende på hur pigg den äldre är. Antingen kan den äldre själv skriva ner sin levnadsberättelse, eller så skrivs den tillsammans med närstående. Ett tredje alternativ är att den äldres kontaktman ber honom/henne berätta om sitt liv och antecknar brukarens levnadsberättelse. Om den äldre vill, eller om denna inte kan svara för sig själv, närvarar närstående för att hjälpa den äldre att svara på frågorna. Den levnadsberättelse som tecknas berättar den äldres livshistoria och är ett levande dokument.

Allteftersom tiden går kommer ny information om den äldre fram och denna information skrivs in i levnadsberättelsen. Levnadsberättelsen motverkar att den äldre tvingas anpassa sitt liv och sina vanor till boendet, istället anpassar vi oss efter de äldre. Det blir även en aktivitet i sig, som dessutom bekräftar för den äldre att vi avser att ta hänsyn till hela honom/henne, vilket skapar trygghet och en känsla av självbestämmande och hänsynstagande till integriteten.

Till toppen av sidan