Ögonbottenfotografering vid diabetes

Diabetes är en endokrin sjukdom som beror på olika orsaker, de vanligaste formerna av diabetes är typ 1 (barn/ungdomsdiabetes) och typ 2 (vuxen/åldersdiabetes). Det gemensamma för de olika typerna är att blodsockerhalten är för hög.

Diabetes påverkar kroppen på olika sätt. Bland annat kan förändringar ske i kroppens blodkärl och därmed även i ögats näthinna (så kallad diabetesretinopati). Komplikationer kan uppstå med åren oavsett vilken diabetestyp man har. Förändringarna kommer smygande och är till att börja med symptomfria, det vill säga synskärpan är oförändrad. Med tiden kan gula fläcken (den centrala delen av näthinnan där seendet är som skarpast) påverkas, blödningar i glaskroppen kan uppstå och det kan leda till försämrad syn och i värsta fall blindhet.

Ögonbottenfotografering används regelbundet för att tidigt upptäcka diabetesförändringar i näthinnan samt att minimera risken för försämrad syn orsakad av diabetessjukdom. Genom att jämföra bilder tagna med jämna mellanrum kan förändringarna följas upp, innan symptomen börjar komma. Detta är viktigt, eftersom synskärpan på ett skadat öga inte alltid kan återskapas, oftast är det bara förloppet som kan bromsas.

Fotokontrollintervallen är beroende av hur ögonbotten ser ut. Om det inte finns några diabetesförändringar brukar den som har Typ 1 diabetes kontrolleras vartannat år och den som har Typ 2 vart tredje år. Diabetiker som fått sin diagnos i barn- eller ungdomen kontrolleras vartannat år. Gravida samt diabetiker med konstaterade näthinneförändringar screenas med tätare kontroller.

Hur går ögonbottenfotograferingen till? 

Vid undersökningen träffar du en specialistoptiker (utbildad inom diabetesögonsjukvård) som droppar pupillförstorande ögondroppar i dina ögon. När pupillerna är tillräckligt stora, fotograferas dina ögon med en ögonbottenkamera. Pupillerna är stora under ett par timmar och i vissa fall ända till nästa dag. Du får tillfällig dimsyn och ökad ljuskänslighet, så du bör undvika bilkörning. Solglasögon kan minska besväret av bländning. 

Behandling

Vid lätta eller måttliga näthinneförändringar behövs vanligtvis ingen behandling. Däremot är det viktigt att följa förloppet med regelbundna fotograferingar eller läkarundersökningar. Behandling god tid förhindrar uppkomsten av skada i 50 – 90 % av fallen. Inför varje besök ska din husläkare skicka en ny remiss med aktuella värden. 




Till toppen av sidan