Om Aleris Nåjden Familjehem

Läs om Aleris Nåjden familjehem, vad vi erbjuder våra kraftigt förstärkta familjehem gällande konsultation, utbildning, seminarier liksom om den metod vi tillämpar.

Tillståndsplikt

I enlighet med ett regeringsbeslut ska alla som bedriver konsulentstödd familjehemsvård sedan 15 april 2017 ansöka om tillstånd från IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Aleris Nåjden har fått tillstånd från IVO att bedriva konsulentstödd familjehemsvård.

Aleris Nåjden är medlemmar i RFF (Riksförbundet för förstärkt familjehemsvård), vilket är en branschorganisation som verkar för en kvalitetssäkrad familjehemsvård. Under många år har RFF haft som sin viktigaste fråga att den konsulentstödda familjehemsvården ska regleras av en tillståndsplikt, vilket nu införts.

Utbildning för familjehem

Som familjehem för Aleris Nåjden får ni kontinuerlig utbildning av familjehemskonsulenten för att förstå den placerades problematik. Vi erbjuder även alla familjehem den grundläggande utbildningen ”Ett hem att växa i”. Denna utbildning är utformad av Socialstyrelsen och ger en heltäckande kunskapsgrund i vad det innebär att vara familjehem. Utbildningen omfattar åtta delar som gås igenom under tre-fyra heldagar. Efter utbildningen erhåller familjehemsföräldern som deltagit ett diplom som bevis på genomförd utbildning. Om man är ett par, så är vår utgångspunkt att båda familjehemsföräldrarna ska genomgå utbildningen. Löpande ges också familjehemmen möjlighet att delta i föreläsningar i aktuella ämnen.

Nätverk och fortbildning

I respektive region anordnar även våra konsulenter olika former av gemensamma träffar familjehemmen. Detta brukar vara uppskattade tillfällen, vilka fungerar såväl som fortbildning som möjlighet att nätverka och träffa andra familjer som befinner sig i liknande situationer som det egna familjehemmet

Konsulentstödda familjehem- veckovis handledning

Varje familjehem har en egen familjehemskonsulent. Familjehemskonsulenten ansvarar för att familjehemmet får det stöd denna behöver för att kunna utföra sitt uppdrag. Varje familjehem har därför en utsedd familjehemskonsulent som varje vecka besöker familjen. Ni arbetar som ett team tillsammans med socialtjänst, skola, BUP biologiska föräldrar m.fl.  Under placeringstiden har familjehemskonsulenten från Aleris Nåjden samordningsansvaret kring placeringen.

Vid besöken i familjehemmet pratar konsulenten med familjehemsföräldrarna i första hand, men även med familjehemssyskon och det placerade barnet/ungdomen. Konsulenten guidar, stöttar och coachar familjen genom olika situationer som uppstår. Under övrig tid finns konsulenten till hands via telefon och ger råd, stöd och handledning. Hos Aleris Nåjden når familjehemmen sin konsulent vid behov dygnet runt, året om.

Metod

Nåjden arbetar utifrån en metod som heter ”jagstrukturerande förhållningssätt”, ett icke polariserande förhållningssätt. Detta är en kognitiv personlighetsutvecklande metod.

Metoden har visat sig användbar i familjehemsvård där de placerade barnen och ungdomarna ofta har vuxit upp med brister i omsorg och anknytning. Ibland har barnen/ungdomarna trauman, vilka negativt påverkat deras personlighetsutveckling och medfört funktionsnedsättning i många vardagliga förmågor.

I vår arbetsmodell utgår vi från tre ”plattformar” där den placerade får stöd i att utvecklas. I familjehemmet, i skolan och i terapin. En stabil och trygg vardag i ett familjehem är en förutsättning för att barn och unga, med omfattande svårigheter i sin person, ska klara av att tillgodogöra sig kunskaper och kunna koncentrera sig i skolan. När vardagen i familjehemmet och i skolan stabiliserats, erbjuds barnen och ungdomarna att gå i terapi.

Bristerna i de placerades uppväxt gör att du som familjehemsförälder, enligt vårt synsätt, får störst framgång genom att bygga relation på ett lite annat sätt än vad man vanligtvis gör med sina egna barn eller med andra mer ”robusta” barn och unga. Exempelvis så fungerar sällan för snabba och individinriktade krav, gränssättning och fostran. Det väcker ofta mycket aggression och motstånd och den placerade är oftast inte tillräckligt mogen och solid i sin person för att klara tuffare krav. Ett krav eller en gräns upplevs ofta som ett angrepp på hela ens person, som kan leda till att en skamkänsla uppstår som sedan ageras ut. Vi pratar istället om ”hur vi brukar göra i den här familjen” och inkludera den placerade i familjens vanor och rutiner istället för att ha enskilda krav på individen.

Modellen bygger också på att familjehemsföräldrarna fattar besluten kopplat till den direkta vardagen i familjehemmet. När det gäller beslut utanför familjehemmet som exempelvis umgängen med biologiska föräldrar, kontakt med ”olämpliga” kompisar etc., så hänvisar familjehemmet till socialtjänsten. Familjehemmet ska alltså ej gå in i djupare diskussioner med den placerade kring sådant som de ej har direkt ansvar för. Utifrån den unges perspektiv är det bättre att socialtjänsten och i viss mån konsulenten, bär den typen av negativa laddningar. Risken är annars att den unges möjlighet till anknytning till familjehemmet försvåras. Vi kallar detta hänvisningsfunktionen.

Till toppen av sidan