Forskning på Aleris Rehab Station
Paradoxen - Upplevelse av personlig assistans
Hur personer med traumatiskt förvärvad tetraplegisk ryggmärgsskada upplever livet med personlig assistans. En intervjustudie ur brukarens perspektiv.
Projektinformation
Jessica Agert, Beteendevetare & KBT-terapeut, Mittuniversitetet 2017
Handledare
Richard Ahlström, psykolog
Kerstin Wahman, med dr, leg fysioterapeut
Samarbetspartner
Aleris Rehab Station Stockholm
Dokument
Abstract
Denna kvalitativa intervjustudie utforskade individuella upplevelser av livet med omfattande personlig assistans hos individer med traumatiskt förvärvad tetraplegisk ryggmärgsskada, samt hur assistansen kan skapa förutsättningar till ett meningsfullt liv.
Tre huvudteman identifierades; Motstridiga känslor om assistansen, Assistansen är assistenten samt Livskvalitet och mening.
Sex personer intervjuades, tre kvinnor och tre män och samtliga deltagare beskrev livet med personlig assistans som en paradox. Assistansen kan skapa förutsättningar att vara en aktiv människa som bidrar till samhället genom arbete och studier och därmed indirekt bidra till ett meningsfullt liv. Däremot upplevs assistansen sällan som meningsfull i sig, snarare som ”det absolut värsta som hänt mig”.
Upplevelsen av personlig assistans är till stor del beroende på vem som arbetar för stunden, det vill säga assistansen beror på assistenten. Relationen blir central, trots det ville många bibehålla en professionell distans till sina assistenter. Meningsfullhet som begrepp framstår som intressant att utforska vidare kopplat till personlig assistans.
Se en film om projektet
