Nytänkande och innovation krävs för att klara de utmaningar som vården står inför både nu och framöver. Alerisfonden finns till för att stimulera utvecklingsvilja och kompetensutveckling hos Aleris medarbetare, med slutmålet att ge patienterna ett friskare liv.
Alerisfonden startades 2013 och har sedan dess stöttat mer än 180 projekt. Alla medarbetare inom Aleris kan söka medel ur Alerisfonden för att testa och förverkliga idéer. Det kan handla om både forskning och kreativ problemlösning som förenklar för patienterna.
2023 års högst rankade projekt
Caroline Kiritsis och Ingvill Hustad
Det svenska projekt som rankats högst och tilldelas mest medel 2023 är inskickat av psykologerna Caroline Kiritsis och Ingvill Hustad. Det har rubriken ”Digital KBT” och handlar om att utveckla nya program inom internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT). Vi gratulerar också Kai Lange i Danmark som tilldelas medel för sitt projekt ”Hofte- og knæalloplastik-forløb” och Arne Kristian Aune i Norge för ”Dagkirurgisk hofteprotese”.
Här är några av alla projekt som har fått medel ur Alerisfonden
Johan Ursberg, ögonkirurg på Aleris Ögon Helsingborg
Projekt: Evaluation of the Tilt and Tumble technique during cataract surgery
Vad hoppas du uppnå med ditt projekt?
– Jag hoppas kunna visa att denna kirurgiska metod också är en metod man kan använda sig av. Jag hoppas att mina resultat kommer att ge spridning och ökad användning av metoden och i slutändan färre komplikationer för patienterna.
Vad är status just nu?
– Datainsamlingen är avklarad, behandlad och överförd till ett statistikprogram. Vi kommer inom kort att börja analysera data.
Ellen Andreasson, fysioterapeut, specialist i neurologi, Aleris Rehab Station
Projekt: Skuldersmärta och skulderskador hos patienter med ryggmärgsskada i Region Stockholm. En klinisk studie.
Vad hoppas du uppnå med ditt projekt?
– Förhoppningsvis kan studieresultatet leda till en detaljerad förståelse för hur situationen ser ut i nuläget, med tanke på förändringar i epidemiologin, hjälpmedelsanvändning och uppdaterade vårdprogram inom området. Vi hoppas att det ska leda till fortsatta studier av interventionskaraktär och på längre sikt öka evidensgraden av preventiva insatser för att förhindra eller mildra besvärsgraden av skulderskador hos personer med ryggmärgsskada.
Vad är status just nu?
– Vi har undersökt 60 personer vilket är drygt hälften av planerat antal som kommer inkluderas i studien. Dessa personer har haft en ganska jämn fördelning på demografisk data gällande kön, nivå på skada, år sedan skada och hjälpmedelsanvändning. Forskargruppen påbörjar nu analys av redan insamlad data.
Gabriela Gavalova, leg. psykolog, Aleris Psykiatri Täby/Åkersberga
Projekt: Implementering av minnesträning med Cogmed inom psykosvården
Vad hoppas du uppnå med ditt projekt?
– Nytta för patienter genom möjlighet att förbättra arbetsminnesfunktionen och därmed få ökad livskvalitet, möjlighet att bryta social isolering genom beteendeaktivering, ökad känsla av kompetens och därmed bättre självförtroende, direkt tillgång till psykoedukativa insatser och coaching, bättre möjligheter att upptäcka en eventuell försämring i patientens psykiska tillstånd i ett tidigt skede och därmed bättre möjligheter till tidiga insatser.
Vad är status just nu?
– Ett antal patienter har möjlighet att genomföra arbetsminnesträningen på mottagningarna i Täby och Åkersberga och/eller hemifrån. Självskattningar av minnesfunktionen och patientens tilltro till sin egen förmåga är genomförda.
Emelie Butler Forslund, fysioterapeut, Med Dr och specialist i neurologi på Rehab Station
Projekt: Avgörande faktorer för optimal gångträning hos personer med ryggmärgsskada
Vad hoppas du uppnå med ditt projekt?
– Att kunna lära oss mer om hur kroppen fungerar när man går med nedsatt funktion efter en ryggmärgsskada. Denna grupp är mycket heterogen och förändras hela tiden eftersom det akuta omhändertagandet blir allt bättre, så vår kunskap behöver uppdateras.
Har du stött på något oväntat resultat i projektet hittills?
– Det är möjligen att vi hade svårare än planerat att få ihop försökspersoner, det fanns färre att tillfråga än vi hade räknat med. Av de som tillfrågades var det dock få som tackade nej trots att det tar lång tid med besöken.
Liselott Persson, kurator/ASIH och Specialiserad Palliativ Slutenvård Lidingö
En litteraturstudie om barns upplevelser och behov av stöd när en förälder är allvarligt sjuk eller döende
Vad hoppas du uppnå med ditt projekt?
– Med mer kunskap ökar möjligheterna att höja kuratorernas och i förlängningen hela teamens kompetensnivå för att kunna möta barn och deras familjer när en förälder är allvarligt sjuk eller döende.
Har du stött på något oväntat resultat i projektet hittills?
– En sak är att barn i den här situationen upplever att livet förändras på alla plan och lägger mycket energi på att parera det och nästan alla känner en påtaglig trötthet. Eftersom sjukdomsförlopp ibland kan vara långvariga kan det få påtagliga konsekvenser för de här barnen.