De flesta blir bra med fysioterapi, avlastning eller läkemedel. Om kirurgi behövs ser ingreppen helt olika ut beroende på diagnosen – det kan innebära att man tar bort en slemsäck, åtgärdar ett senfäste eller rensar bort inflammerad ledhinna i leden.
Reumatism i armbågen
Vid reumatoid artrit angriper kroppens immunförsvar lederna, vilket leder till en kronisk inflammation i ledhinnan (synovit). I armbågen orsakar denna inflammation att ledhinnan svullnar och producerar för mycket ledvätska. Detta leder till smärta, stelhet och så småningom skador på brosk och intilliggande ben.
Kirurgisk behandling, som en synovektomi där den inflammerade ledhinnan tas bort, blir aktuell under vissa förutsättningar:
- Medicinsk behandling med reumatologiska läkemedel ger inte tillräcklig lindring.
- Smärtan och stelheten begränsar den dagliga rörligheten i armen.
- Det finns en risk för att inflammationen skadar brosket och ledbanden.
- Röntgenbilder visar att ledytorna fortfarande är välbevarade, så att ingreppet kan bromsa skadeutvecklingen.
Symtom vid inflammation i armbågsleden
Smärta och stelhet i armbågen kan bero på olika typer av inflammationer. Hur besvären känns beror på vilken struktur i armbågen som är drabbad:
Slemsäcksinflammation (bursit)
Slemsäcksinflammation, som ofta kallas studentarmbåge, ger en tydlig, vätskefylld och mjuk svullnad precis över armbågsspetsen. Slemsäckens uppgift är att minska friktionen mellan benet och huden, men vid långvarig belastning eller upprepat tryck kan den bli inflammerad och fyllas med vätska.
Området på baksidan av armbågen blir ofta men inte alltid rött, varmt och smärtar vid beröring eller när armbågen lutas mot ett underlag. Eftersom själva leden ligger djupare påverkas rörligheten i armbågen sällan av svullnaden. Besvären kan uppstå efter ett direkt slag mot armbågsspetsen eller om du har stöttat dig mycket mot armbågarna. Om huden blir kraftigt röd och varm, eller om du samtidigt får feber, bör du söka vård eftersom det kan röra sig om en bakteriell infektion i slemsäcken.
Tennisarmbåge (epikondylit)
Detta tillstånd orsakar smärta på armbågens utsida, särskilt vid belastning, lyft eller när handleden böjs bakåt. Smärtan beror på en överbelastning i senfästena på överarmens utsida, vilket kan leda till små bristningar i vävnaden. Besvären uppstår vanligen efter enformiga rörelser i handleden, till exempel vid skruvande rörelser, datorarbete eller vid användning av handverktyg. Smärtan kan stråla ner mot underarmen och handleden, vilket gör det svårt att greppa föremål, vrida om ett dörrhandtag eller lyfta en kaffekopp.
Ledinflammation (artrit)
Inflammation i armbågsleden beror ofta på reumatism i armbågen (reumatoid artrit). Artrit i armbågen ger en dov, molande smärta djupt inuti själva leden. Smärtan blir vanligtvis mer märkbar vid belastning av armen eller efter en tids aktivitet, men kan också finnas kvar i vila. Tidiga symtom kan vara att det känns svårt att sträcka armbågen helt. Ledinflammationen medför ofta svullnad, lokal värmeökning och en tydlig stelhet, särskilt på morgonen. Denna stelhet gör det svårt att sträcka ut eller böja armbågsleden helt, vilket påverkar vardagliga rörelser som att lyfta föremål eller föra handen till ansiktet.
Utredning av besvären
För att fastställa orsaken till smärtan görs en kroppsundersökning där rörlighet, styrka och smärtpunkter testas. Vid behov används bilddiagnostik för att ställa en diagnos:
- Slätröntgen: Visar förändringar i skelettet och tecken på ledförslitning.
- Ultraljud eller magnetkamera: Används för att bedöma mjukdelar som senor, muskelfästen och slemsäckar.
Hur går operationen till?
En synovektomi innebär att den inflammerade ledhinnan i armbågen tas bort. Operationen är lämplig för dig med långvarig inflammation i armbågsleden där annan behandling, som fysioterapi eller läkemedel, inte har gett tillräcklig lindring. Ingreppet är däremot inte lämpligt om du har en pågående infektion i leden, eller om besvären är tillfälliga och kan behandlas med icke-kirurgiska metoder.
- Bedömning
Före ett beslut om operation träffar du en specialistläkare. Vi undersöker armbågen och bedömer om ett kirurgiskt ingrepp är rätt åtgärd för dina besvär. - Ingrepp
Operationen sker vanligtvis under lokalbedövning eller narkos. Kirurgen avlägsnar armbågsledens inflammerade ledhinna. Ibland väljer man att även ta bort strålbenets övre del, vilket görs för att lindra smärtan och förbättra rörligheten avsevärt för patienten. - Hemgång
Operationen görs som dagkirurgi. Du får vila en kort stund efter ingreppet och kan sedan åka hem samma dag. Du får med dig instruktioner om smärtlindring och om hur du bäst tar hand om dina sår. - Rehab
För att återfå styrka och rörlighet påbörjas träningen tidigt. Du får träffa en fysioterapeut som hjälper dig med anpassade övningar.
Efter operation
Efter operationen får du vila en kort stund på mottagningen innan du kan åka hem. Sårförbandet skyddar operationsområdet och sitter vanligtvis kvar i ungefär två veckor fram till återbesöket då stygnen tas bort. Det är normalt att känna viss smärta och svullnad i armbågen under den första tiden, och du får därför recept på smärtlindrande läkemedel.
Under det första dygnet bör du hålla armen i högläge så mycket som möjligt för att dämpa svullnaden. För att motverka stelhet påbörjas rörelseträning tidigt. Vi ser till att du får träffa en fysioterapeut som ger dig ett träningsprogram med anpassade rörelser.
Hur länge du behöver vara sjukskriven beror helt på vilken typ av arbete du utför, men i de allra flesta fall handlar det om en period på mellan två och sex veckor.
Finns det risker?
Ett ingrepp innebär alltid en viss risk, men vid synovektomi är den liten och vår erfarenhet av ingreppet är stor. Komplikationer är ovanliga.
Vilken effekt kan jag vänta mig?
Operationerna är ofta framgångsrika, i de flesta fall minskar eller upphör smärtan helt. Rörligheten brukar också öka, vilket till exempel gör att du kan sträcka ut armen mer fullständigt. Däremot kan styrkan i armen minska något.
Behandling utan operation
Innan det blir aktuellt med kirurgi provas andra metoder för att dämpa inflammationen och underlätta vardagen. Målet är att minska smärtan och behålla rörligheten i armbågen.
Ortoser och hjälpmedel
Att använda rätt stöd dämpar belastningen på senfästena och underlättar läkningen.
- Epikondylitbandage
Ett avlastande band som placeras ett par centimeter nedanför smärtpunkten. Det förändrar dragriktningen för musklerna och minskar spänningen i det inflammerade fästet. - Kompressionsärmar
Särskilda armbågsskydd med integrerade silikonkuddar som ger ett jämnt tryck över muskulaturen. Detta ökar blodcirkulationen och dämpar svullnad under rörelse. - Nattortoser
En stabiliserande skena som håller handleden i ett neutralt läge under natten. Detta hindrar att handleden böjs, vilket annars belastar armbågens senor under sömnen.
Egenvård i vardagen
Med enkla anpassningar kan du minska irritationen i armbågen och påskynda återhämtningen på egen hand.
- Ergonomisk anpassning
Använd ett centrerat rulldon istället för en vanlig datormus och se till att underarmarna har ordentligt stöd mot skrivbordet. - Aktiv vila
Undvik tunga lyft med handflatan vänd nedåt. Lyft istället med handflatan vänd uppåt för att aktivera andra muskelgrupper. - Kyla och värme
Lägg en ispåse lindad i en handduk över det smärtande området i 15 minuter efter aktivitet för att dämpa inflammationen. Vid stelhet utan akut smärta kan värme hjälpa musklerna att slappna av.
När ska jag söka vård?
Du bör söka vård om du har svår smärta i armbågen som inte går över, eller om armbågsleden svullnar kraftigt.
Kontakta en mottagning omgående om armbågen blir röd, varm och svullen samtidigt som du får feber, eftersom det kan vara tecken på en infektion i slemsäcken eller leden.
Sök även hjälp om dina besvär har pågått i flera veckor och inte blir bättre av vila eller skonsam aktivitet.
