Karpaltunneln är en kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt ledband. Ibland blir det trångt i kanalen och följden blir att en nerv kläms ihop. Ungefär 4 % av Sveriges befolkning är drabbad av karpaltunnelsyndrom vilket gör det till en vanlig men samtidigt ofarlig åkomma.
Symtomen på karpaltunnelsyndrom är smärta, domningar, pirrningar och stickningar, oftast i tumme, pek- och långfinger. Domningarna kommer särskilt på natten och kan vara så besvärande att man vaknar. Så småningom kan du även få nedsatt känsel, fumlighet och svaghet i fingrarna. Ungefär 20–30 procent av de patienter som går under en längre tid utan behandling utvecklar dessa sena symtom.
Vid lindriga och tillfälliga besvär, exempelvis i samband med graviditet eller kortvarig överansträngning, kan karpaltunnelsyndrom ibland läka ut av sig själv. För att undvika att besvären förvärras finns det flera saker du själv kan tänka på:
Eftersom domningar och stickningar i handen kan ha flera orsaker är det viktigt med en noggrann utredning. Symtomen behöver inte alltid härröra från handleden, utan kan exempelvis bero på ett tryck på nerverna högre upp i armen eller i nacken (cervikal radikulopati, till exempel orsakat av ett diskbråck i nacken eller förträngningar). Även mer generella tillstånd som polyneuropati eller vitaminbrist kan ge liknande känselbortfall.
Karpaltunnelsyndrom uppstår när medianusnerven kläms i handleden, ofta till följd av ökad vävnadsvolym eller svullnad. Exakt varför detta sker är inte alltid känt, men det finns flera faktorer som ökar risken att drabbas:
*Riktlinjen för patienter med exempelvis diabetes eller reumatism är att grundsjukdomen måste vara optimalt behandlad (genom noggrann blodsockerreglering respektive effektiv inflammationsdämpande medicinering) innan ett kirurgiskt ingrepp övervägs. En god grundbehandling kan i många fall självt minska svullnaden och därmed lätta på trycket i handleden.
Innan ett beslut om eventuell operation tas är det viktigt att säkerställa en exakt diagnos.
Läkaren undersöker din hand för att bedöma känsel, muskelstyrka och rörlighet. Ofta utförs specifika provokationstester, såsom Phalens test (handleden böjs maximalt i en minut för att se om det utlöser symtomen) eller Tinels test (läkaren knackar lätt över nerven).
Om symtomen är otypiska eller diagnosen oklar kan man genomföra en nervledningsundersökning där man mäter hur snabbt nervsignalerna rör sig genom medianusnerven för att bekräfta inklämningen.
Vid lindriga problem kan ett handledsstöd i form av en skena (ortos) vara tillräckligt. Skenan kan bäras antingen dygnet runt eller bara på natten. Skenan håller handen i en avlastande position och förhindrar att handleden böjs för mycket. En arbetsterapeut kan bistå med att anpassa och utforma en sådan skena.
Behandling med antiinflammatoriska läkemedel kan vara till hjälp om det finns tydliga indikationer på inflammation i böjsenorna. En kortisonspruta i karpaltunneln kan även det lindra symtomen, men effekten är oftast bara kortvarig. Ytterligare ett alternativ som kan bli aktuellt är en operation för att komma till rätta med problemen.
En operation för karpaltunnelsyndrom syftar till att minska trycket på medianusnerven genom att frigöra utrymmet i karpaltunneln. Så här brukar vårdförloppet se ut:
Patienter kan förvänta sig att den initiala smärtlindringen går snabbt, men full återhämtning kan ta flera veckor eller månader. Den första tiden kan det uppstå svullnad, obehag och nedsatt handstyrka, men fysioterapi och övningar kan förbättra rörligheten och styrkan. Träna gärna på att använda den andra handen så mycket du kan för att avlasta handen du har ont i. Du kan också använda ett handledsstöd under natten.
För att minska svullnad, lindra smärta och påskynda läkningsprocessen är det mycket viktigt att aktivt motverka att vätska samlas i handen under de första dygnen:
Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på ditt yrke. Vid administrativt arbete eller kontorsjobb räcker det ofta med några dagar upp till en vecka. Har du däremot ett tungt fysiskt yrke, eller ett arbete som kräver repetitiva och belastande handledsrörelser, kan du behöva vara sjukskriven i 3 till 6 veckor.
Det finns alltid risker med en operation, men det är ovanligt med komplikationer vid detta ingrepp. Något som vissa patienter upplever efter operationen är övergående domningar, lindrig smärta eller stelhet i handleden. Infektion i såret är mycket ovanligt.
Om du röker ökar risken för komplikationer och fördröjd läkning. Därför ska man alltid hålla sig rökfri några veckor före operationen och tills full återhämtning skett efter operationen.
Domningskänslan försvinner eller minskar påtagligt hos de flesta redan de första dygnen efter operationen. Rörelseträning bör sedan påbörjas så snart som möjligt. Det brukar ta 3–6 veckor innan handen kan användas relativt normalt igen. Handen kan vara öm vid tryck ytterligare ett par månader.
Ja, det är möjligt att få karpaltunnelsyndrom igen efter behandling och operation. Ungefär 5–10 procent av patienterna upplever återfall eller kvarstående symtom. Återfall kan inträffa om den underliggande orsaken till kompressionen av medianusnerven kvarstår eller om nya skador uppstår. Det kan också hända om nerven inte avlastades tillräckligt under den första operationen. Behandlingen bör då fokusera på att undvika återkommande stress på handleden och på att följa läkarens råd om ergonomi, rehabilitering och andra förebyggande åtgärder.
Som privatbetalande patient behöver du ingen remiss för att boka en tid hos oss. Du kan kontakta oss direkt för att få en tid för bedömning.
Vi strävar efter att kunna erbjuda dig en tid mycket snabbt. Många gånger kan vi ordna ett första besök för bedömning inom några dagar. För exakta väntetider just nu är du varmt välkommen att kontakta din närmaste mottagning.
Den läkare som behandlar och opererar dig utfärdar vid behov ett sjukintyg utifrån din specifika situation och typ av yrke, som du sedan skickar in till Försäkringskassan.