Karpaltunneln är en kanal som bildas av handlovens ben och ett kraftigt tvärgående ledband. Ibland blir det trångt i kanalen och följden blir att en nerv kläms ihop. Ungefär 4 % av Sveriges befolkning är drabbad av karpaltunnelsyndrom vid varje givet tillfälle (prevalens), vilket gör det till en vanlig men samtidigt ofarlig åkomma.
Karpaltunnelsyndrom yttrar sig främst som domningar, pirrningar, stickningar och i vissa fall smärta i tummen, pekfingret, långfingret samt halva ringfingret. Besvären beror på att medianusnerven utsätts för tryck i handledens karpaltunnel. Lillfingret är opåverkat eftersom det försörjs av en annan nerv.
Nattliga besvär är mycket vanliga. När handleden hålls böjd under sömnen stiger trycket mot nerven, vilket leder till att du vaknar av värk eller en hand som känns helt avdomnad. Att skaka handen är en typisk reaktion som tillfälligt kan lindra besvären.
Vid mer uttalad nervpåverkan uppstår en påtaglig funktionspåverkan. Nedsatt känsel gör handen fumlig, och vardagliga moment såsom att knäppa knappar, hålla en penna eller plocka upp små föremål blir svårare. Om tillståndet pågår länge kan även tumgreppet försvagas och muskulaturen vid tummens bas i handflatan börja förtvina.
Domningar och stickningar i handen kan ha flera orsaker och härrör inte alltid från handleden. En noggrann medicinsk bedömning klargör var nervpåverkan sitter.
Om besvären drabbar lillfingret och utsidan av ringfingret handlar det i stället om tryck mot ulnarisnerven högre upp i armen. Domningar och smärta som strålar längs armen kan härstamma från nacken, till exempel vid cervikal radikulopati orsakad av diskbråck i nacken eller förträngningar kring nackens nervrötter. Känselnedsättning i båda händerna samtidigt kan bero på mer generella tillstånd, som polyneuropati vid diabetes eller vitaminbrist.
Vid lindriga och tillfälliga besvär, exempelvis i samband med graviditet eller kortvarig överansträngning, kan karpaltunnelsyndrom ibland läka ut av sig självt med hjälp av egenvård och avlastning. Besvären uppstår när medianusnerven i handleden utsätts för tryck, men med vissa anpassningar i vardagen kan belastningen minska.
För att undvika att besvären förvärras finns det flera saker du själv kan tänka på:
Ta regelbundna pauser under arbetsdagen så att händerna får vila. Träna gärna på att utföra vissa moment med den andra handen för att avlasta den påverkade sidan. Ett bra sätt att lindra besvär under natten är att skaka liv i handen när symtomen uppstår.
En stödskena håller handleden i ett rakt läge och hindrar den från att böjas kraftigt under natten. Det minskar trycket mot medianusnerven. En arbetsterapeut kan hjälpa till att prova ut en lämplig skena.
Karpaltunnelsyndrom uppstår när medianusnerven kläms i handleden, ofta till följd av ökad vävnadsvolym eller svullnad. Exakt varför detta sker är inte alltid känt, men det finns flera faktorer som ökar risken att drabbas:
*Riktlinjen för patienter med exempelvis diabetes eller reumatism är att grundsjukdomen måste vara optimalt behandlad (genom noggrann blodsockerreglering respektive effektiv inflammationsdämpande medicinering) innan ett kirurgiskt ingrepp övervägs. En god grundbehandling kan i många fall minska svullnaden och därmed lätta på trycket i handleden.
Innan ett beslut om eventuell operation tas är det viktigt att säkerställa en exakt diagnos.
Läkaren undersöker din hand för att bedöma känsel, muskelstyrka och rörlighet. Ofta utförs specifika provokationstester, såsom Phalens test (handleden böjs maximalt i en minut för att se om det utlöser symtomen) eller Tinels test (läkaren knackar lätt över nerven).
Om symtomen är otypiska eller diagnosen oklar kan man genomföra en nervledningsundersökning där man mäter hur snabbt nervsignalerna rör sig genom medianusnerven för att bekräfta inklämningen.
Vid lindriga problem kan ett handledsstöd i form av en skena (ortos) vara tillräckligt. Skenan kan bäras antingen dygnet runt eller bara på natten. Skenan håller handen i en avlastande position och förhindrar att handleden böjs för mycket. En arbetsterapeut kan bistå med att anpassa och utforma en sådan skena.
Om anpassningar och stödskena inte dämpar symtomen kan en injektion med kortison i karpaltunneln minska svullnaden kring senorna. Effekten av kortison är dock oftast tillfällig.
När besvären kvarstår under lång tid eller om du märker nedsatt känsel, fumlighet eller muskelförtvining i tummen kan en operation bli aktuell.
Vid en karpaltunneloperation delar kirurgen ledbandet över karpaltunneln ("taket" i tunneln) under lokalbedövning. Det skapar mer utrymme för medianusnerven och lättar på trycket så att handens funktion kan förbättras.
En operation för karpaltunnelsyndrom syftar till att minska trycket på medianusnerven genom att frigöra utrymmet i karpaltunneln. Så här brukar vårdförloppet se ut:
Efter en operation för karpaltunnelsyndrom brukar den mest påtagliga smärtlindringen komma snabbt, men full återhämtning kan ta från några veckor upp till flera månader. Under den första tiden uppstår ibland svullnad, ömhet kring operationssåret och nedsatt handstyrka. Handrehabilitering med anpassade rörelseövningar förbättrar rörligheten och bygger upp handens funktion. Avlasta gärna den opererade handen i vardagliga sysslor genom att använda den andra handen, och använd vid behov ett handledsstöd under natten för extra stöd och vila.
Aktiv avlastning under de första dygnen motverkar att vätska samlas i handen, lindrar smärta och främjar läkningen:
Behovet av sjukskrivning beror på dina arbetsuppgifter. Vid administrativt arbete eller kontorsjobb räcker det i regel med några dagar upp till en vecka. Vid tyngre fysiska yrken, eller moment med upprepad och kraftig belastning på handleden, behövs i stället tre till sex veckors sjukskrivning för att vävnaden ska hinna läka ordentligt.
Det finns alltid risker med en operation, men det är ovanligt med komplikationer vid operation av karpaltunnelsyndrom. Något som vissa patienter upplever efter operationen är övergående domningar, lindrig smärta eller stelhet i handleden. Infektion i såret kan uppstå, men förekommer mer sällan.
Om du röker ökar risken för komplikationer och fördröjd läkning. Därför ska man alltid hålla sig rökfri några veckor före operationen och tills full återhämtning skett efter operationen.
Domningskänslan försvinner eller minskar påtagligt hos de flesta redan de första dygnen efter operationen. Rörelseträning bör sedan påbörjas så snart som möjligt. Det brukar ta 3–6 veckor innan handen kan användas relativt normalt igen. Handen kan vara öm vid tryck ytterligare ett par månader.
Ja, det är möjligt att få karpaltunnelsyndrom igen efter behandling och operation. Ungefär 5–10 procent av patienterna upplever återfall eller kvarstående symtom. Återfall kan inträffa om den underliggande orsaken till kompressionen av medianusnerven kvarstår eller om nya skador uppstår. Det kan också hända om nerven inte avlastades tillräckligt under den första operationen. Behandlingen bör då fokusera på att undvika återkommande stress på handleden och på att följa läkarens råd om ergonomi, rehabilitering och andra förebyggande åtgärder.
Du bör boka en undersökning om du har återkommande besvär med domningar, stickningar eller smärta i handen som inte går över. En tidig bedömning gör att lämpliga åtgärder kan sättas in innan besvären förvärras.
Kontakta kliniken vid följande symtom:
Vid långvariga eller tilltagande problem med karpaltunnelsyndrom kan en läkare utreda om du behöver stödskena, fysioterapi eller en bedömning inför en eventuell operation.
Som privatbetalande patient behöver du ingen remiss för att boka en tid hos oss. Du kan kontakta oss direkt för att få en tid för bedömning.
Vi strävar efter att kunna erbjuda dig en tid mycket snabbt. Många gånger kan vi ordna ett första besök för bedömning inom några dagar. För exakta väntetider just nu är du varmt välkommen att kontakta din närmaste mottagning.
Den läkare som behandlar och opererar dig utfärdar vid behov ett sjukintyg utifrån din specifika situation och typ av yrke, som du sedan skickar in till Försäkringskassan.