Skip to Content

Kotförskjutning

En defekt i kotbågen medför att dess stabiliserande kraft går förlorad och stabiliteten mellan kotorna upprätthålls då istället av disken. Kotförskjutning kan leda till smärtor i ländryggen, med eller utan smärtutstrålning i benen. Smärtan ökar ofta vid ökad belastning och att avlasta ryggen i liggande läge kan lindra.

Det finns sannolikt flera orsaker till kotförskjutning. Den vanligaste är en medfödd försvagning i den så kallade kotbågen, vilket ibland visar sig hos barn och ungdomar. Tillståndet är också överrepresenterat hos de som utsätter sin rygg för stora påfrestningar samtidigt som ryggen böjs bakåt, till exempel hos unga elitgymnaster, utövare av amerikansk fotboll eller liknade. Det kan också orsakas av olycksfall där ryggen böjs kraftigt bakåt, exempelvis vid fall från ett tak. 


Hur går behandlingen till 

I första hand rekommenderas behandling utan operation, exempelvis genom sjukgymnastik, kognitiv beteendeterapi, TNS, smärtstillande mediciner, nervrotsblockad eller akupunktur. I sista hand, när en sådan behandling inte ger tillräcklig smärtlindring, är steloperation ett alternativ.  

Operationen inleds med att man tar bort den lösa kotbågen och därefter gör en steloperation. Steloperation innebär att man får bakre och yttre delarna av två eller flera kotor att växa ihop med överbroande ben.  


Finns det några risker? 

Alla ingrepp innebär en viss risk. Vid denna operation är djup och allvarlig infektion liksom ytlig sårinfektion mindre än 1 procent. Nervskada vid operationen är också mycket ovanlig. Punktion av nervsäcken (duraskada) är ovanlig och läker ofta utan kvarstående besvär.  


Vilken effekt kan jag vänta mig? 

Chansen att tillståndet förbättras efter steloperationen är relativt god. Det finns dock en liten risk att operationen leder till försämring. Enligt det svenska ryggregistret svarade patienter som genomgått operationen efter ett, två respektive fem år efter operationen enligt nedan.  

 

Nöjd med op

Tveksam          

Missnöjd

Efter 1 år 

69 %

17 %

14 %

Efter 2 år 

63 %  

14 %

23 %

Efter 5 år 

70 %

12 %

19 %

 

Om sidan

Senast uppdaterad: 2022-12-05
Ansvarig: Susanne Franzon, affärsområdeschef
Granskare: Anders Kjellin, medicinskt ledningsansvarig läkare
webbredaktion@aleris.se

Back to top