Barn och ungdomspsykiatrin är en specialistverksamhet som erbjuder bedömning, utredning och behandling för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och deras föräldrar och närstående. Här arbetar team bestående av psykologer, läkare, sjuksköterskor, kuratorer och arbetsterapeut. De hjälper barn som har svårigheter som oro och ångest, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, beteendeproblem, trauma, skolfrånvaro, ADHD och autism. BUP ger behandling både individuellt, i familj och i grupp, och arbetar tillsammans med både hem och skola för att barnet ska få en fungerande vardag.

Alla nya kontakter går via ”En väg in”, som är regionens funktion för att ta emot ärenden till BUP, eller via remiss från vårdcentralen eller skolan.  

Hos ”En väg in” får du själv berätta om barnets mående och situation och får hjälp med nästa steg.  

Gruppbehandlingar och utbildningar är effektiva insatser som hjälper många barn och familjer. De ger snabbt stöd, struktur och strategier som kan lindra symtomen. Forskning visar att gruppbehandling ofta är lika hjälpsam som individuell behandling för många svårigheter. Genom att erbjuda grupp först kan fler få hjälp snabbare och många symtom minska. Om det fortfarande finns behov av individuell behandling efter detta, blir det nästa steg. 

Det är väldigt viktigt att föräldrar som blir kallade till en gruppbehandling går den, för barnets skull.  

Det är vanligt att ungdomar är tveksamma inför grupper. Gruppledarna arbetar aktivt med trygghet och anpassning så att alla ska känna sig bekväma. Ofta förändras ungdomarnas upplevelse positivt när de kommer dit och märker att andra i gruppen har liknande erfarenheter. Om grupp inte är lämpligt för just ert barn görs en individuell planering. 

Ja. Digital behandling fungerar mycket bra för många och ger samma kvalitet som fysiska besök. Det gäller både individuella samtal, delar av utredningar, internetbehandlingar och föräldraskapsutbildningar. Om digital behandling är lämpligt för er går vi igenom det tillsammans när insatsen planeras.

Första besöket är en grundläggande kartläggning där behandlaren går igenom barnets mående, vardag, relationer och skolgång. Barnet får möjlighet att prata både tillsammans med er och enskilt. Besöket tar vanligtvis mellan en och två timmar. Ofta räcker det för att välja rätt insats. Vid mer komplexa svårigheter planeras en fördjupad utredning.

Beroende på barnets behov kan nästa steg vara en digital utbildning, en gruppbehandling, egenvårdsråd eller en individuell behandling. I vissa fall behövs en utredning innan behandling kan påbörjas. Ni får alltid information om nästa steg och hur processen går vidare.

En utredning kan omfatta samtal med barnet och vårdnadshavare, observationer, formulär, psykologiska tester, intervju med skola och läkarbedömning. Den ger en helhetsbild av barnet och gör det möjligt att sätta en diagnos när det behövs. Utredningen avslutas med återgivning och rekommendationer. 

Behandlingen anpassas efter barnets ålder och behov. För yngre barn används ofta lek och pedagogiska metoder. För äldre barn används samtalsterapi och kognitiva metoder. Det kan även handla om beteendeförändrande arbete, medicinsk behandling eller specialiserade insatser. Behandlingen syftar till att ge barnet strategier som förbättrar vardagen och minskar svårigheterna.

En vårdplan är en tydlig överenskommelse mellan er och behandlaren. Den beskriver målen med behandlingen, vilka insatser som ska göras och hur de ska följas upp. Vårdplanen gör att både familjen och behandlarna arbetar i samma riktning. Den uppdateras om barnets behov förändras.

Behandlingen avslutas när barnet mår bättre och vardagen fungerar. Ni ska ha fått verktyg för att fortsätta stötta barnet. Om barnet behöver hjälp igen är ni alltid välkomna att ta ny kontakt.

Det är vanligt att barn har svårt att prata om sitt mående. Behandlarna har stor erfarenhet av att möta barn på deras nivå och använder metoder som lek, bilder, formulär och samtal anpassat till barnets ålder. Det är inte barnets ansvar att förklara allt, utan vår uppgift att hjälpa barnet att uttrycka det som är svårt.

Vi vet att det kan kännas frustrerande, men upprepning är ibland nödvändig för att säkerställa en korrekt bild av barnets mående. Det gör att vi inte missar något viktigt och att även nya behandlare får rätt underlag.

När vi får en remiss skickar vi en kallelse inom två veckor.  

BUP erbjuder bedömningar, utredningar och behandlingar. Behandling kan vara psykoterapi, till exempel KBT och familjeterapi, medicinsk behandling och gruppbehandling. 

Genom att kombinera flera insatser kan vi anpassa behandlingen efter barnets ålder, vardag och svårigheter. Vården planeras alltid individuellt utifrån barnets behov. 

Du får en kallelse via brev, digitalt via sms eller genom ett telefonsamtal från oss. 

Alla kallelser skickas via 1177 eller som brev. I kallelsen står var och när ni ska komma och hur ni gör om tiden inte passar.

Vi erbjuder digitala utbildningar och behandlingar som ett alternativ när det är lämpligt. Om barnet behöver fysiska besök försöker vi planera dem så att resorna minskar. 

När Aleris tog över BUP-verksamheten i Linköping och Norrköping den 1 oktober 2025 stod väldigt många barn och unga i kö för att få utredning och behandling, flera sedan lång tid tillbaka. Vi arbetar intensivt för att minska kön.

Den som har väntat längst på utredning eller behandling kallas först. Vi har full förståelse för att långa väntetider inte är hållbart och vi gör allt vi kan för att alla ska få hjälp.

Det finns flera olika köer och de fungerar olika beroende på vilken insats barnet behöver. En individuell utredning, en specifik behandling eller en gruppinsats kräver olika resurser och professioner. Därför varierar väntetiden mellan olika typer av vård och kan inte anges exakt i förväg. Vi arbetar hela tiden med att förbättra flödet för att minska väntan i varje steg.

Du har rätt till en första bedömning inom 30 dagar. Därefter ska det gå ytterligare högst 30 dagar till en fördjupad utredning eller behandling. Det andra steget uppfylls inte i Östergötland. Du kan läsa mer om vårdgaranti på 1177.se.

Den långa väntan uppstår efter bedömningen, alltså inför utredning eller behandling. Köerna i Östergötland byggdes upp under lång tid innan Aleris tog över verksamheterna den första oktober 2025. Behovet av barnpsykiatrisk vård är högt och har under lång tid varit större än tillgången i regionen. Aleris arbetar nu steg för steg med att korta köerna, men det tar tid att arbeta i kapp en så omfattande ärvd kö. Vårt mål är att väntetiderna ska bli kortare för varje månad som går.

Det görs mycket, men stora förändringar tar tid att genomföra och syns inte alltid omedelbart. Vi förstärker bemanningen, tar hjälp av vår mottagning i Stockholm, bygger ut behandlingsutbudet, startar fler gruppbehandlingar och utvecklar nya arbetsflöden. Aleris arbetar aktivt och systematiskt med att öka kapaciteten i verksamheten, men eftersom köerna byggts upp under flera år tar det tid innan förändringarna märks fullt ut för varje familj.

En rad långsiktiga förbättringar har påbörjats: 

Bemanningen ökar genom rekrytering av fler psykologer, läkare och behandlare. Vi bygger ett stegvis vårdsystem där barn och familjer får rätt typ av hjälp i rätt tid, exempelvis utbildning, gruppbehandling och individuell behandling. Nya behandlingsspår införs där fler barn kan få stöd snabbare i gruppformat eller digitalt. Föräldrautbildningar startas tidigt i processen för att familjen ska kunna få hjälp och verktyg redan under väntetiden. Vi arbetar närmare skolor, elevhälsa och socialtjänsten för att stötta barnet i vardagen även innan behandlingen börjar. 
Arbetsflöden och rutiner ses över för att minska väntetider i varje steg. 

Alla dessa förändringar syftar till att fler ska få hjälp snabbare. 

Vi förstår att det känns svårt att vänta när ens barn mår dåligt. Prioritering görs på medicinska grunder och följer samma principer för alla barn. Barn som har en akut risk eller far illa prioriteras. Alla andra står i kö baserat på hur länge de har väntat inom respektive typ av insats. Detta är viktigt för att vården ska vara rättvis och säker. Det betyder inte att barnets svårigheter inte tas på allvar, utan att prioriteringen styrs av medicinska bedömningar och patientsäkerhet. Målet är att inget barn ska behöva vänta.

Olika barn står i olika köer beroende på vilken insats de behöver. Ett barn som får en gruppbehandling kan få tid snabbare än ett barn som väntar på en individuell utredning. Det betyder inte att någon går före i samma kö. Det betyder att vården består av flera parallella behandlingsspår.

Ingen ska behöva vänta på vård. Ett första steg efter den inledande bedömningen brukar vara en utbildning för föräldrar/närstående för att hjälpa barnet att må så bra som möjligt. Det är en del i barnets behandling. Därför har vi bland annat startat grupputbildningar för föräldrar och närstående. Om barnets mående akut försämras efter att den första bedömningen är gjord, behöver ni kontakta vården om de nya förutsättningarna. 

Köläget förändras varje vecka och påverkas av många faktorer, till exempel personalförändringar, akuta ärenden och nya insatser. Det är därför inte möjligt att ge individuell uppdatering till alla familjer. Om planen för ert barn förändras kontaktar vi er.

Skolans ansvar att anpassa och stödja gäller oavsett om BUP är inkopplat. Om skolan inte ger tillräckligt stöd kan ni prata med skolans elevhälsoteam eller skolledning. Ni kan också använda det stödmaterial som vi tar fram för att hjälpa skolan att göra rätt anpassningar.