Förhudsoperationer
De vanligaste ingreppen i förhuden är operationer för kort sträng under ollonet och trång förhud.
Cystoskopi
Cystoskopi innebär att läkaren med ett smalt optiskt instrument undersöker urinrör och urinblåsa.
Inga särskilda förberedelser är nödvändiga innan undersökningen.
Undersökningen börjar med att en sjuksköterska fyller ditt urinrör med en bedövningsgelé. Sedan undersöker läkaren urinröret och urinblåsan med hjälp av cytoskopet. Om du är man undersöks, även den del av urinröret som omger prostatan.
Efter undersökningen kan du känna en lätt sveda i urinröret som kan vara i något dygn. Ibland får man också en liten blödning från urinröret. Det är helt ofarligt och pågår i 1-2 dygn. För dig som är man kan det vara svårt att komma igång med att kissa, särskilt om du hade problem med detta redan innan provtagningen. Det är också helt ofarligt och håller i sig några dagar.
Det är viktigt att du dricker rikligt med vätska efter undersökningen. Då spolas urinvägarna rena och eventuella besvär försvinner fortare. Urinvägsinfektion efter undersökningen är sällsynt men måste tas på allvar. Vanliga symptom är täta trängningar, frossa och feber. Händer detta ska du kontakta sjukvården.
Välkommen till
Relaterade behandlingar
Inkontinens
Svårt att hålla tätt
Urininkontinens är vanligt hos både män och kvinnor. Det kan vara kopplat till ansträngning eller att ha svårt att tömma urinblåsan helt. Olika sorters inkontinens kräver olika behandlingar.
Spermiecysta
Spermatocele
Spermiecysta är en utbuktning på den flera meter långa gång som utgör bitestikeln. Dessa cystor är helt ofarliga men kan ibland bli så stora att de ger tyngdkänsla eller utgör ett utrymmesproblem mellan benen.
Urinblåsecancer
Operation med cytoskop
Urinblåsecancer är vanligt och drabbar oftast personer över 50 år. Vi utreder och behandlar cancer i urinblåsan enligt "standardiserat vårdförlopp".
Vattenbråck
Om den översta delen av bråcket vid bukhålan har blivit så trång att en del av tarmen inte kan falla ner i bråcksäcken, fylls bråcket ofta ut av vätska som normalt finns i bukhålan. Barnet har då ett så kallat vattenbråck, hydrocele.