Urininkontinens

Urininkontinens innebär att urin läcker ofrivilligt. Besvären är vanliga hos både kvinnor och män. För vissa innebär urinläckaget endast mindre besvär, medan det för andra kan påverka vardagen och livskvaliteten betydligt. Urininkontinens är ofta inte tecken på någon allvarlig sjukdom, men ibland kan besvären ha en bakomliggande orsak som behöver utredas och behandlas.

Vad är inkontinens?

Inkontinens innebär att kroppens förmåga att lagra urin eller kontrollera tömningen är nedsatt. Urinblåsan styrs av ett komplext samspel mellan nerver, muskler och bindväv. När en del av detta system brister uppstår urinläckage. Tillståndet klassificeras inte som en sjukdom i sig, utan som ett symtom med varierande bakomliggande orsaker.

Symtom

Symtombilden varierar beroende på typ av inkontinens, men inkluderar ofta: 

• Smådroppande läckage vid fysisk aktivitet 
• Plötslig, oemotståndlig trängning som leder till läckage innan man hinner till toaletten 
• Svårigheter att tömma blåsan helt, med efterdropp som följd 
• Behov av att gå upp flera gånger per natt för att kissa (nykturi) 

Olika typer av urininkontinens

För att kunna erbjuda rätt behandling av inkontinens behöver man först fastställa vilken typ av urininkontinens det rör sig om. 

Överrinningsinkontinens

Den som har svårt att tömma urinblåsan ordentligt kan få en stor mängd urin kvar i blåsan efter att ha kissat. När blåsan blir överfylld kan urin läcka genom urinröret. Detta kallas överrinningsinkontinens. Tillståndet är vanligare hos män och kan exempelvis bero på ett hinder i urinvägarna, såsom en förstorad prostata. Det kan även finnas andra orsaker till att urinblåsan inte töms normalt. Överrinningsinkontinens och blåstömningssvårigheter behöver utredas. Om tillståndet inte behandlas kan urinblåsan och i vissa fall även njurarna påverkas.

Orsak

Den vanligaste orsaken hos män är en godartad prostataförstoring som blockerar urinröret. Det kan även bero på en försvagad blåsmuskel eller neurologiska skador som påverkar blåsans känsel. 

Behandling

Behandling av överrinningsinkontinens syftar till att återställa fritt avflöde. 

• Kateterisering 
  För att avlasta blåsan akut eller som självkateterisering i hemmet (RIK). 
• Läkemedel 
  För att minska prostatans storlek eller slappna av blåshalsen. 
• Kirurgi 
  Hyvling av prostata (TUR-P) eller annan kirurgisk åtgärd för att avlägsna hindret. 

Trängningsinkontinens

Kallas ofta för överaktiv blåsa. Det kännetecknas av ett plötsligt och kraftigt behov av att kissa som är svårt att häva. 

Orsak

Blåsmuskeln drar ihop sig ofrivilligt även vid små urinmängder. Orsaken är ofta okänd, men kan vara kopplad till urinvägsinfektioner, sköra slemhinnor efter klimakteriet, eller neurologiska sjukdomar. 

Behandling

• Blåsträning 
  Metodisk träning för att öka tidsintervallet mellan toalettbesöken. 
• Läkemedel 
  Antikolinergika eller betastimulerare som lugnar blåsmuskeln. 
• Botox-injektioner 
  Behandling där botulinumtoxin injiceras i blåsväggen för att minska överaktiviteten. 

Ansträngningsinkontinens

Vid ansträngningsinkontinens sker läckage i samband med att trycket i buken ökar, exempelvis när man hostar, nyser, hoppar eller lyfter tungt. 

Orsak

Hos kvinnor beror ansträngningsinkontinens oftast på försvagad bäckenbottenmuskulatur efter graviditet, förlossning eller hormonella förändringar. Hos män kan det uppstå efter prostataoperationer om slutmuskeln har skadats. 

Behandling

• Bäckenbottenträning 
  Bäckenbottenträning är det man börjar med i första hand, och innebär att man gör riktade knipövningar, ofta under ledning av en uroterapeut. 
• Livsstilsåtgärder 
  Viktnedgång och rökstopp kan ha positiv effekt. 
• Kirurgi (TVT) 
  En minimalinvasiv operation där ett band läggs under urinröret för att ge extra stöd. 
• Bulkamid 
  Injektion av fyllnadsmedel runt urinröret.

Blandinkontinens

Detta är en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Behandlingen inriktas oftast på det symtom som patienten upplever som mest besvärande. 

Träning och egenvård

För många patienter är egenvård det första steget mot en bättre blåskontroll. Genom att träna rätt muskler och ändra vissa vanor kan du ofta lindra, och ibland helt bota, både ansträngnings- och trängningsinkontinens.

Bäckenbottenträning (knipövningar)

Främst för: Ansträngningsinkontinens

En stark bäckenbotten ger stöd åt urinröret och hjälper till att hålla tätt när trycket i buken ökar (t.ex. vid hosta eller hopp). För att träningen med knipövningar ska ge effekt måste du hitta rätt muskler. 

• Hitta rätt muskler 
  Föreställ dig att du ska hålla tillbaka gaser eller stoppa urinstrålen (men gör inte detta medan du kissar). Du ska känna ett "lyft" inåt och uppåt kring ändtarm och urinrör. 
• Teknik 
  Slappna av i skinkor, lår och mage. Det är bara bäckenbotten som ska jobba. Andas lugnt under tiden. 
• Träningsupplägg 
  • Styrkeknip 
    Knip så hårt du kan i 5 sekunder. Slappna av i 5 sekunder. Upprepa 5–10 gånger. 
  • Uthållighetsknip 
    Håll ett lättare knip under en längre tid (30–60 sekunder) medan du andas normalt. 
  • Snabbknip 
    Snabba, korta knip (1-2 sekunder) för att träna reaktionsförmågan vid t.ex. nysningar. 

Det tar ofta 3–6 månader av daglig träning innan du märker full effekt. En uroterapeut kan hjälpa dig att utforma ett individuellt program om du är osäker på tekniken. 

Blåsträning

Främst för: Trängningsinkontinens

Om du lider av trängningar har din blåsa vant sig vid att signalera "kissnödig" även när den inte är full. Blåsträning handlar om att lära blåsan att behålla urinen längre och bryta det invanda mönstret. 

• Öka tidsintervallet 
  Målet är att successivt förlänga tiden mellan toalettbesöken. Om du idag går en gång i timmen, försök vänta 15 minuter extra när trängningen kommer. Målet på sikt är 3–4 timmar mellan besöken. 
• Häv trängningen 
  När behovet kommer plötsligt ska du stanna upp, knipa med bäckenbotten, andas lugnt och försöka tänka på något annat. Gå lugnt till toaletten först när den värsta trängningen har lagt sig. 
• Undvik att kissa när du inte är kissnödig 
  Många går på toaletten "för säkerhets skull" innan de går hemifrån, även om de nyss har kissat. Detta bör undvikas eftersom det lär blåsan att reagera på allt mindre volymer, vilket förvärrar trängningsbesvären. 

Livsstilsfaktorer

• Vätskeintag 
  Många dricker för lite för att undvika urinläckage. Det gör urinen koncentrerad, vilket irriterar blåsan och ökar trängningarna. Drick lagom (ca 1,5–2 liter per dag). 
• Kaffe och alkohol 
  Koffein och alkohol är vätskedrivande och kan irritera slemhinnorna i blåsan. Att minska intaget kan ge stor effekt. 
• Vikt och rökning 
  Övervikt ökar trycket på bäckenbotten. Rökning kan leda till kronisk hosta, vilket frestar på muskler och fästen kring urinröret. Rökstopp och viktnedgång är därför effektivt för att minska urinläckage.

När ska jag söka vård?

Du bör söka medicinsk bedömning om: 

• Inkontinensen påverkar din vardag, ditt sociala liv eller din nattsömn 
• Du drabbas av återkommande urinvägsinfektioner 
• Du har svårt att kissa eller tömma blåsan helt 

Obs! Om du har blod i urinen (synligt eller osynligt) ska detta alltid utredas skyndsamt för att utesluta tumörsjukdom i urinvägarna. 

Undersökning & utredning

På Aleris urologmottagningar genomförs en basutredning som kan kompletteras med avancerade undersökningar vid behov.

Prover

Laboratorieprover tas för att utesluta andra sjukdomar som kan påverka urinvägarna eller njurfunktionen. 

Urinsticka (snabbtest)

Det första vi gör är en analys av urinen för att leta efter tecken på urinvägsinfektion (bakterier/vita blodkroppar), socker (tecken på diabetes) eller blod (hematuri). 

Urinodling

Om snabbtestet visar tecken på infektion skickas urinen på odling för att exakt identifiera vilken bakterie det rör sig om och vilket antibiotikum som biter bäst. 

Blodprov (kreatinin/njurfunktion)

Vi mäter njurarnas funktion genom att kontrollera kreatininvärdet i blodet. Detta är särskilt viktigt om du har svårt att tömma blåsan helt, då högt tryck i blåsan över tid kan skada njurarna. 

PSA-prov

Hos män med vattenkastningsbesvär kontrolleras ofta PSA-värdet i blodet med ett PSA-prov för att bedöma prostatans aktivitet och utesluta prostatacancer som orsak till besvären. 

Mätningar

Objektiva mätningar hjälper oss att förstå hur din urinblåsa arbetar i vardagen. Det kan bli aktuellt med någon eller några av följande mätningar. 

Miktionslista (blåstömningsdagbok)

Blåstömningsdagboken är vårt viktigaste utredningsverktyg. Under 2–3 dygn får du hemma fylla i en lista där du noterar tidpunkter för toalettbesök, uppmätt urinmängd (med måttbägare) samt eventuella urinläckage. Listan ger oss en tydlig bild av blåsans kapacitet, dygnsrytmen och vätskeintaget.

Resurin

Direkt efter att du har kissat mäter vi om det finns urin kvar i blåsan med hjälp av en bärbar ultraljudsmaskin. Undersökningen är smärtfri och sker utanpå magen. Kvarvarande urin (resurin) är en grogrund för bakterier och en vanlig orsak till återkommande infektioner och inkontinens.

Flöde

Du får kissa i en specialanpassad toalett eller tratt som registrerar urinstrålens hastighet och flödeskurva. En svag stråle kan tyda på ett hinder (t.ex. prostataförstoring) eller en svag blåsmuskel. 

Vägning av inkontinensskydd

Vid behov kan vi be dig väga dina inkontinensskydd före och efter användning. Det ger ett objektivt mått på hur stora urinmängder som faktiskt läcker ut, vilket styr valet av behandling eller operation. 

Bäckenbottenundersökning

En fysisk undersökning är nödvändig för att bedöma anatomin och funktionen i bäckenbotten. Undersökningen skiljer sig åt beroende på om du är man eller kvinna, men syftet är alltid att hitta fysiska orsaker till läckaget. 

För kvinnor

Läkaren gör en gynekologisk undersökning för att bedöma slemhinnornas status (torra slemhinnor är en vanlig orsak till besvär). Vi kontrollerar också om det finns tecken på framfall (prolaps), där urinblåsan eller livmodern har sjunkit ner och trycker mot slidan. Därefter testas knipförmågan genom att du får knipa runt läkarens finger. Detta visar muskelstyrkan och om du hittar rätt muskler.

För män

Läkaren känner på prostatakörteln via ändtarmen (rektalpalpation). 

Cystoskopi och ultraljud

Vid oklara symtom, synligt blod i urinen eller återkommande besvär behöver vi ibland titta inuti urinvägarna med bilddiagnostik. 

Cystoskopi

Cystoskopi är en undersökning där läkaren inspekterar insidan av urinröret och urinblåsan. Ett tunt, böjligt instrument med en kamera i änden (cystoskop) förs varsamt in genom urinröret. Undersökningen görs i lokalbedövning med hjälp av en bedövande gel som sprutas in i urinröret. Det kan spänna lite, men gör sällan ont. 

Undersökningen görs för att utesluta förändringar i blåsan (såsom tumörer eller stenar), se om det finns förträngningar i urinröret, eller bedöma prostatans påverkan på urinröret inifrån. 

Ultraljud av urinvägarna

Med hjälp av ultraljud kan vi se mjukdelar som inte syns på vanlig röntgen. Det är en helt smärtfri undersökning som sker utanpå kroppen. Vi tittar på njurarna för att utesluta att det finns någon vidgning av njurbäckenet, vilket kan ske om blåsan inte töms ordentligt och urinen backar upp mot njurarna. Vi letar även efter njursten eller tumörer. 

Ultraljud används ofta för att mäta prostatans exakta volym, vilket är nödvändigt för att välja rätt metod vid en eventuell operation. 

Ta hjälp av vården vid urininkontinens

Kontakta i första hand din vårdcentral om du har återkommande urinläckage, kraftiga trängningar eller svårt att tömma urinblåsan. Där kan en första utredning göras och lämplig behandling planeras. Beroende på typen av besvär kan du få hjälp av exempelvis en läkare, uroterapeut, sjuksköterska, fysioterapeut, gynekolog eller urolog. Sök vård skyndsamt om du plötsligt inte kan kissa alls, får kraftig smärta över urinblåsan eller får andra snabbt tilltagande besvär från urinvägarna.