Graviditetsdiabetes är en form av diabetes som uppstår under graviditet, vanligtvis i mitten eller slutet av graviditeten. Tillståndet innebär att kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin för att reglera blodsockret på ett effektivt sätt under den ökade belastning som graviditeten innebär.
Graviditetsdiabetes går oftast över efter förlossningen, men det är viktigt att upptäcka och behandla den i tid för att undvika komplikationer för både den gravida och barnet.
Många kvinnor med graviditetsdiabetes märker inte av några tydliga symtom. Därför upptäcks tillståndet ofta först vid en glukosbelastning som ingår i mödravårdens rutiner. I de fall symtom förekommer kan de påminna om andra graviditetsrelaterade besvär. Det kan till exempel handla om
Eftersom dessa tecken också kan förekomma vid en normal graviditet är det svårt att dra slutsatser utan provtagning.
När du är gravid bildar moderkakan hormoner som hjälper barnet att växa och utvecklas. Samtidigt påverkar dessa hormoner kroppens känslighet för insulin – det hormon som reglerar blodsockret. Ju längre graviditeten går, desto mer ökar behovet av insulin.
Hos de flesta fungerar det så att kroppen automatiskt producerar mer insulin för att kompensera. Men hos vissa personer hänger inte insulinproduktionen med i samma takt. Eftersom insulinet inte räcker till för att transportera sockret från blodet in i kroppens celler så stiger blodsockret – och det är det som kallas graviditetsdiabetes.
Vissa har en medfödd sårbarhet för att utveckla insulinresistens, det vill säga att kroppens celler inte svarar lika bra på insulinets signaler.
Det finns flera faktorer som innebär en ökad risk för att drabbas av graviditetsdiabetes.
Även kvinnor utan några kända riskfaktorer kan drabbas av graviditetsdiabetes. Därför är screening och glukosbelastning viktiga delar av mödravården.
Det går inte att helt förebygga graviditetsdiabetes eftersom tillståndet i grunden beror på hur kroppen reagerar på de hormonella förändringarna under graviditeten. Däremot finns det vissa faktorer som påverkar hur känslig kroppen är för insulin, och dessa går i viss mån att påverka.
Det finns forskning som visar att en balanserad livsstil inför och under graviditeten kan minska risken att blodsockret stiger över gränsvärdena. Det gäller särskilt för dig som redan har kända riskfaktorer.
Det som kan minska risken är bland annat:
Om du redan är gravid kan du prata med en barnmorska eller dietist om hur du kan stötta din kropp med bra vanor, vare sig du har fått en diagnos eller inte.
I Sverige erbjuds glukosbelastning till gravida som bedöms ha en ökad risk för graviditetsdiabetes. Undersökningen görs vanligtvis mellan graviditetsvecka 24 och 28 och innebär att du först lämnar ett fasteblodsocker, sedan dricker en sockerlösning och lämnar nya blodprover efter en viss tid. Undersökningen visar hur kroppen hanterar socker och om blodsockernivåerna ligger för högt.
I vissa fall kan graviditetsdiabetes upptäckas tidigare, särskilt om det finns tydliga riskfaktorer eller symtom.
Målet med behandlingen av graviditetsdiabetes är att hålla blodsockret på en stabil nivå för att minska risken för komplikationer hos både dig och barnet. Hur behandlingen ser ut beror på hur höga dina blodsockervärden är och hur kroppen reagerar på förändringar i kost och vardagsvanor.
För många räcker det med att anpassa sina matvanor så att man äter regelbundet, får i sig långsamma kolhydrater, undviker socker och snabba kolhydrater samt att få in någon typ av fysisk aktivitet varje dag för att hjälpa kroppen ta upp blodsockret bättre.
Om blodsockret inte normaliseras trots förändrad kost kan det bli aktuellt med en behandling med insulininjektioner som doseras utefter den gravidas blodsockervärden och följs upp under resten av graviditeten. Insulininjektioner är helt ofarligt för barnet och insulinet passerar inte över till fostret.
Obehandlad graviditetsdiabetes ökar risken för vissa komplikationer under graviditeten och förlossningen.
I de flesta fall försvinner graviditetsdiabetes kort efter förlossningen när hormonnivåerna återgår till det normala. Ett uppföljande glukosprov görs vanligtvis 6–12 veckor efter förlossningen för att kontrollera att blodsockret är normalt igen.
Kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper dock en ökad risk att senare i livet utveckla typ 2-diabetes. Därför rekommenderas fortsatt uppföljning, särskilt om det finns andra riskfaktorer. Hälsosamma levnadsvanor har fortsatt stor betydelse för att förebygga framtida diabetes.
Om du planerar att bli gravid igen är det bra att berätta för barnmorskan eller läkaren att du haft graviditetsdiabetes. Då kan du få extra stöd och eventuellt erbjudas glukosbelastning redan tidigt i graviditeten.
Du bör kontakta vården om du:
Om du redan har fått diagnosen graviditetsdiabetes sker regelbunden uppföljning inom specialistmödravården. Tveka inte att ta kontakt om du har frågor eller om blodsockervärdena avviker från det normala.
Hos Aleris är du välkommen att boka tid hos en barnmorska för både regelbundna kontroller och rådgivning. Om det finns misstanke om graviditetsdiabetes kan barnmorskan hänvisa dig vidare för provtagning och eventuell vidare behandling. Du får också stöd i att göra livsstilsförändringar, hantera oro och förbereda dig inför förlossningen.