Vad är GAD?
Tillståndet GAD kännetecknas av en långvarig, okontrollerbar oro för olika aspekter av livet, såsom arbete, hälsa, ekonomi och relationer. Oron är oproportionerligt stor i förhållande till den faktiska risken och kan leda till påfrestande symptom som sömnsvårigheter, koncentrationsproblem och kroppsliga spänningar. Personer med GAD har ofta svårt att slappna av och upplever en konstant känsla av att något dåligt ska hända.
Symptom
Om du har GAD upplever du ofta en ständig oro, rastlöshet och ångest. Tankar om att något hemskt ska hända kan vara svåra att kontrollera, och du kan känna dig spänd, irriterad eller ha svårt att koppla av. Den ihållande oron kan påverka koncentrationen och göra dig trött, samtidigt som sömnsvårigheter kan förvärra ångesten. Många med GAD upplever även andra besvär, som ökad stresskänslighet och kroppsliga symptom.
Hur GAD uttrycker sig i vardagen
I vardagsbeteendet yttrar sig GAD ofta genom att du har svårt att fatta beslut av rädsla för att göra fel. Du kanske ringer dina anhöriga upprepade gånger för att försäkra dig om att de är i säkerhet, eller så undviker du helt situationer där oförutsedda händelser kan uppstå. Detta ständiga säkerhetssökande och undvikande dränerar dig på energi.
Psykiska
- Överdriven och ihållande oro
- Svårigheter att kontrollera oron
- Katastroftankar och ständig rädsla för att något ska gå fel
- Koncentrationssvårigheter och minnesproblem
- Känsla av att vara på helspänn
Fysiska
- Muskelspänningar och värk, särskilt i nacke och axlar
- Magproblem, illamående eller förstoppning
- Hjärtklappning och yrsel
- Huvudvärk
Hur påverkas omgivningen?
Eftersom en person med GAD ständigt befinner sig i ett tillstånd av hög beredskap, påverkas ofta relationerna och familjelivet. Det är vanligt att den drabbade söker ständig bekräftelse och lugnande besked för att dämpa sin ångest. Som anhörig är det lätt att hamna i ett mönster där man ständigt försöker lugna, svara på oroliga frågor eller anpassa vardagen för att undvika att väcka oro. Detta kan på sikt bli mycket utmattande och riskerar att upprätthålla ångesten snarare än att lindra den.
Råd till dig som är anhörig
- Bekräfta känslan, inte oron
Lyssna med empati och visa att du förstår att ångesten är verklig och jobbig för personen, men undvik att gå in i långa diskussioner för att motbevisa katastroftankarna. - Undvik att överbeskydda
Att hjälpa personen att undvika det som väcker oro lindrar för stunden, men förvärrar GAD på lång sikt. Uppmuntra istället personen att ta små steg framåt trots sin oro. - Sätt egna gränser
Du kan inte vara din närståendes terapeut. Det är viktigt att du sätter gränser för hur mycket av din tid och energi som kan ägnas åt oron, och att du prioriterar din egen återhämtning. - Uppmuntra professionell hjälp
Om oron begränsar vardagen och relationerna är det viktigt att uppmuntra din närstående att söka professionellt stöd, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT).
Orsak
Generaliserat ångestsyndrom utvecklas när du har haft långvarig ångest och svårt att kontrollera den. Hjärnans varningssystem blir överaktivt och reagerar allt snabbare på potentiella hot. Ju mer du oroar dig, desto känsligare blir kroppens stressreaktion, vilket kan skapa en ond cirkel av ökad ångest.
Vissa personer är mer benägna att utveckla GAD, både på grund av genetiska faktorer och erfarenheter från barndomen eller senare i livet. Många har upplevt en stark oro sedan unga år och ser den felaktigt som en del av sin personlighet. Genom rätt behandling går det att lära sig hantera oro och ångest för att må bättre.
Utredning
Diagnosen GAD ställs genom en noggrann klinisk bedömning av symptom och livssituation. En av våra specialistläkare eller legitimerad personal gör en helhetsbedömning av din hälsa genom att ställa frågor om din ångest och ta blodprover för att utesluta andra orsaker. Generaliserat ångestsyndrom förekommer ofta tillsammans med andra psykiska tillstånd, som social ångest, depression eller annan typ av ångest.
Dessutom ser vi ofta en stark koppling till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar; GAD är exempelvis mycket vanligt förekommande hos personer med ADHD, där en kognitiv överbelastning och utmaningar med exekutiva funktioner ofta förstärker ångesten.
Så går utredningen till
Vid utredning av symptom som kan vara ett tecken på GAD följer vi en process som består av fyra steg.
- Bedömningssamtal
Vi kartlägger dina symptom, hur oron påverkar din vardag och hur länge besvären har pågått. - Medicinsk uteslutning
Vår läkare utvärderar din fysiska hälsa och tar vid behov blodprover för att säkerställa att symptomen inte beror på kroppsliga orsaker (exempelvis sköldkörtelrubbningar). - Kartläggning av samsjuklighet
Vi undersöker om det finns andra bakomliggande tillstånd, såsom ADHD eller depression, som kräver anpassad vård. - Diagnos och behandlingsplan
Tillsammans med dig fastställer vi eventuell diagnos och tar fram en skräddarsydd plan för din behandling.
Behandling
Diagnosen är behandlingsbar med hjälp av psykoterapi eller läkemedel, och många upplever en betydande förbättring. Ju tidigare du söker vård, desto bättre.
Kan man bli helt frisk från GAD?
Målet med behandlingen är att du ska kunna leva ett fungerande liv utan att ångesten begränsar dig. Även om en sårbarhet för oro ofta finns kvar, lär sig de flesta med rätt verktyg att hantera sin ångest så väl att de inte längre uppfyller kriterierna för diagnosen GAD och kan räknas som symtomfria.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Med hjälp av KBT kan du lära dig att hantera tillståndet på ett mer balanserat sätt, bland annat genom att utsätta dig för situationer som brukar framkalla ångest, men också genom att jobba med negativa tankemönster. Behandlingen sker individuellt eller i grupp och hos oss kan du även delta i KBT online.
Läkemedel
Läkemedel kan vara ett alternativ för svåra fall av generaliserat ångestsyndrom, särskilt om andra behandlingsformer inte har gett önskad effekt. Oftast används antidepressiva preparat som SSRI och SNRI för att stabilisera hjärnans signalsubstanser, eller betablockerare för att minska fysiska symptom.
Sjukskrivning och uppföljning
Vid svår GAD där arbetsförmågan är kraftigt nedsatt kan en tidsbegränsad sjukskrivning bli aktuell, ofta på deltid för att du ska kunna behålla viktiga vardagsrutiner. På Aleris lägger vi stor vikt vid långsiktighet. Efter avslutad intensivbehandling bokar vi in uppföljningsmöten för att säkerställa att dina framsteg håller i sig och för att ge dig stöd att förhindra återfall.
Detta kan du göra själv
Det finns flera saker du kan göra själv för att hantera din ångest och förbättra ditt välmående. Följande råd bygger på principer från kognitiv beteendeterapi (KBT) och Folkhälsomyndighetens ramar kring levnadsvanornas påverkan på psykisk hälsa.
Prata med någon och skriv dagbok
Genom att skriva ner dina tankar eller prata med någon om hur du mår kan du få nya insikter och distans till oron. Att konkretisera känslorna gör dem ofta mindre skrämmande.
Undvik att älta
Försök att undvika ältande, där du fastnar i oroliga tankar eller upprepar samma frågor för att försäkra dig om svaret och känna dig lugn. Om du märker att det händer, försök att avbryta dig själv. Byt fokus genom att göra något annat, som att ta en promenad, ringa en vän eller sysselsätta dig med en aktivitet. Att skifta samtalsämne kan också hjälpa dig att bryta orosspiralen.
Sunda vanor
Fysisk aktivitet hjälper till att minska stress och öka produktionen av serotonin och endorfiner, vilket kan förbättra humöret. Lagom ansträngande motion som promenader, yoga och simning räcker. Att ha en tydlig daglig rutin kan minska känslan av överväldigande, försök därför att ha regelbundna sömnvanor, planera dagen och sätta realistiska mål.
Begränsa koffein, alkohol och droger
Undvik att använda alkohol eller andra droger för att dämpa din ångest, då det förvärrar symptomen på sikt. Om du röker eller snusar kan du pröva att sluta, eftersom nikotin kan påverka din sömn negativt. Även koffein försämrar sömnen, så försök att dricka mindre kaffe, energidryck och te.
