KUB-test (kombinerat ultraljud och blodprov)

Ett KUB-test kan göras tidigt i graviditeten för att bedöma sannolikheten för vissa kromosomavvikelser hos fostret. KUB står för "kombinerat ultraljud och blodprov" och är ett frivilligt, icke-invasivt test som inte utgör någon risk för fostret. Undersökningen är tillgänglig för gravida som önskar mer information om fostrets utveckling. 

Vad är KUB-test?

KUB kombinerar ett blodprov från den gravida och ett ultraljud som mäter fostrets nackuppklarning. Informationen från dessa båda delar analyseras tillsammans med kvinnans ålder och graviditetslängd för att beräkna sannolikheten för att fostret har en kromosomavvikelse, som till exempel Downs syndrom, Edwards syndrom och Pataus syndrom. 

KUB visar inte om fostret har en kromosomavvikelse eller inte, utan visar hur stor risken är jämfört med andra graviditeter.

Ultraljud

Vid KUB-ultraljud mäter barnmorskan eller läkaren fostrets nackuppklarning, det vill säga den vätskespalt som naturligt finns i nacken hos alla foster i början av graviditeten. Tjockleken på denna spalt kan vara större vid vissa kromosomavvikelser. 

Undersökningen ger också en noggrann datering av graviditeten, vilket är en förutsättning för att kunna tolka blodprovet ordentligt. Det är dessutom möjligt att se hjärtaktivitet och om det är ett eller flera foster. 

När gör man ultraljud? I vecka 11+0 till 13+6. 

Blodprov

Blodprovet tas från den gravida och analyseras för att mäta nivåerna på två graviditetshormoner: fritt beta-hCG och PAPP-A (pregnancy-associated plasma protein A). Halterna av dessa ämnen varierar naturligt under graviditeten, men vid vissa kromosomavvikelser kan nivåerna avvika från det förväntade. 

Blodprovet är en viktig del av den samlade sannolikhetsberäkningen i KUB. 

När gör man blodprov? I vecka 9+0 till 12+6 (ofta tidigare än ultraljudet) 

Resultat

Efter att både ultraljud och blodprov genomförts räknas ett riskvärde fram. Resultatet anges som en sannolikhet, till exempel 1 på 10 000 eller 1 på 50 där 1 på 50 innebär en högre risk än 1 på 10 000. Resultatet tolkas alltid i ett sammanhang och vi finns till hands för att hjälpa dig förstå vad siffrorna innebär. 

Om sannolikheten bedöms som förhöjd erbjuds du vidare samtal och information om andra möjliga undersökningar, som till exempel NIPT eller fostervattenprov.  

När gör man KUB?

KUB görs i första trimestern, efter 12 fulla veckor. Tidpunkten styrs främst av när nackuppklarning kan mätas med god noggrannhet samt av att blodprov och ultraljud tillsammans ska ge ett tillförlitligt resultat. I vissa regioner krävs remiss från mödravården, medan det på andra håll går att boka direkt. 

Förberedelser inför KUB

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt. Du kan äta, dricka och ta dina mediciner som vanligt. Om blodprovet tas vid ett annat tillfälle än ultraljudet får du information om det när du bokar. 

Inför ultraljudet är det bra om du är lite kissnödig, eftersom en full urinblåsa kan trycka upp livmodern och ge bättre bildkvalitet. Undvik att tömma blåsan precis före undersökningen. 

Det är också bra att tänka igenom varför du vill göra testet och hur du förhåller dig till olika hög sannolikhet för avvikelse. Våra barnmorskor finns tillgängliga om du behöver prata inför beslutet eller vill ha hjälp att förstå vad undersökningen innebär. 

Vid avvikande resultat

Om resultatet visar en förhöjd sannolikhet för kromosomavvikelse kommer du att få en tid för vidare samtal. Du erbjuds då information om andra metoder för fosterdiagnostik, såsom NIPT eller invasiva prover som fostervattenprov eller moderkaksprov. Dessa kan ge mer precisa svar, men kan också innebära vissa risker. 

Stödsamtal och kuratorskontakt erbjuds vid behov. Det är alltid du som gravid som avgör hur du vill gå vidare. 

Om det är mer än ett foster

KUB går att genomföra även vid tvillinggraviditet eller fler foster, men kräver en annan typ av bedömning än vid graviditet med ett foster. Ultraljudet används som vanligt för att fastställa graviditetslängd, mäta nackuppklarning och se hur fostren utvecklas. Om fostren delar moderkaka eller inte påverkar hur resultaten kan tolkas, eftersom det kan tyda på om det är enäggs- eller tvåäggstvillingar. 

Blodprovet utgår däremot från hormonhalter som påverkas av hela graviditeten och inte av varje enskilt foster. Det gör att resultatet inte kan kopplas till ett specifikt foster och tolkningen blir mer osäker. I praktiken innebär det att KUB vid flerbörd främst är till hjälp för att upptäcka större avvikelser, men att den individuella riskbedömningen blir mindre tillförlitlig än vid en graviditet med ett foster. 

Innan du bestämmer dig för om du vill göra ett KUB tar vi hänsyn till hur många foster det finns, hur de delar moderkaka och om det finns andra faktorer att beakta. 

Du som gravid bestämmer

Det är alltid du som är gravid som avgör om du vill genomföra KUB. Det finns inget rätt eller fel beslut. Vår uppgift är att informera och vägleda

Annan fosterdiagnostik

KUB är ett av flera alternativ inom fosterdiagnostik. 

• NIPT (Non-Invasive Prenatal Testing) 
  Ett blodprov som analyserar fostrets DNA i den gravidas blod. Ger en mer exakt riskbedömning för vissa kromosomavvikelser. Är dock också ett sannolikhetstest. 
• Fostervattenprov 
  Ett invasivt prov som ger ett definitivt svar, men innebär en liten risk för missfall. 
• Moderkaksprov 
  Tas tidigare än fostervattenprov, men bygger på samma princip och med liknande risk. 

Är du gravid?

Om du nyligen fått veta att du är gravid kan det kännas både spännande och omtumlande, och det är vanligt att frågor om fostrets hälsa uppstår tidigt. KUB-test är ett sätt att få mer information under graviditetens första trimester, men det är inget som måste göras. Välkommen att ta kontakt med någon av våra barnmorskemottagningar så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig.