Aleris Psykiatri och Psykologi

Panikångest

Panikångest är en intensiv och plötslig känsla av rädsla eller obehag, ibland utan någon tydlig yttre orsak. Trots att panikattacker är ofarliga kan de upplevas som mycket skrämmande och påverka vardagen negativt. Det finns effektiva behandlingar och strategier för att hantera panikångest och lindra symptomen.

Vad är panikångest?

Panikångest innebär återkommande panikattacker, där kroppen reagerar med en stark stressrespons trots att ingen verklig fara finns. Tillståndet kan uppstå enstaka gånger eller utvecklas till paniksyndrom, där rädslan för nya attacker leder till undvikandebeteenden.

Paniksyndrom

Om panikattackerna blir återkommande och leder till en ihållande rädsla för nya attacker kan det utvecklas till paniksyndrom. Du börjar undvika platser eller situationer där du tidigare fått attacker, vilket kan begränsa din vardag och livskvalitet. Utan behandling kan detta leda till ytterligare oro och isolering.

Hur känns en panikattack?

En attack kommer plötsligt och känns i hela kroppen. Den varar oftast under några minuter och kan upplevas som både skrämmande och intensiv. Hur den yttrar sig kan skilja sig åt mellan olika individer och kan upplevas på olika sätt från gång till gång. Vanliga tecken på panikattack inkluderar hjärtklappning, hög puls, tryck över bröstet och känslor av panik, rädsla eller skräck.

Symptom

Panikångest utlöser både kroppsliga och psykiska reaktioner:

Fysiska reaktioner

Hjärtklappning och snabb puls
Andningssvårigheter eller tryck över bröstet
Skakningar eller darrningar
Svettningar eller frossa
Yrsel, svindel och illamående
Domningar eller stickningar i händer och fötter

Psykiska reaktioner

Känslor av panik, rädsla eller skräck
Känsla av overklighet
Känsla av att tappa kontrollen eller förståndet
Dödsångest

Orsak

Det finns en rad olika orsaker som kan utlösa panikångest, som oro över framtiden, obehagliga minnen och upplevda eller verkliga hot. Man kan även få en panikattack utan att förstå varför.

Upplevda hot, som skrämmande tankar och påfrestande livshändelser
Tidigare traumatiska händelser
Långvarig stress
Omständigheter som sorg eller kris
Kroppsliga signaler som misstolkas, till exempel hjärtklappning eller ökad puls vid fysisk aktivitet
Missbruk av alkohol eller droger
Överkonsumtion av koffein eller nikotin
Psykisk ohälsa i släkten
Sömnbrist, lågt blodsocker och andra tillfälliga fysiska besvär
Andra sjukdomar, till exempel cancer

Utredning

Om du upplever att din panikångest påverkar vardagen negativt eller utvecklas till en fobi bör du söka vård. Du får berätta om din situation och beskriva symptomen för en läkare eller psykolog, som utesluter andra orsaker genom blodtryck och provtagning. För att kunna ställa diagnosen paniksyndrom måste attackerna vara återkommande, samtidigt som du undviker vissa platser eller situationer av rädsla för att du ska få en ny panikattack.

Behandling

Med rätt stöd och behandlingsmetod upplever många en betydande förbättring av sin panikångest.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT är den mest effektiva terapiformen för att behandla panikångest. Hos oss på Aleris kan du träffa en terapeut på plats eller delta i KBT online, antingen själv eller i grupp. Under behandlingen får du hjälp att lära dig hantera ångesten, så att attackerna inte påverkar din vardag i lika stor utsträckning.

Läkemedel

Vid svår panikångest kan behandling med antidepressiva läkemedel vara ett alternativ. Preparat som SSRI, SNRI, betablockerare eller bensodiazepiner kan lindra symptom som ångest och hjärtklappning.

Detta kan du göra själv

Det finns flera saker du kan göra för att hantera och minska ångestens påverkan på din vardag:

Andningsövningar och avslappning

Genom att lära dig kontrollera din andning med hjälp av långsamma och djupa andetag kan du lugna ner dig när du håller på att få en panikattack:

Andas in djupt genom näsan i 4 sekunder.
Håll andan i 4 sekunder.
Andas ut långsamt genom munnen i 6 sekunder.

Motion och fysisk aktivitet

Regelbunden motion, som promenader eller yoga, kan minska stress och därmed förbättra kroppens förmåga att hantera ångest. Försök att röra på dig varje dag och få in en bra rutin för din fysiska aktivitet.

Undvik koffein och alkohol

Koffein kan öka hjärtklappning och ångest, medan alkohol kan förvärra symptomen på sikt. Undvik därför att dricka energidryck, kaffe, te och alkoholhaltiga drycker.

Skriv dagbok

Att skriva ner tankar och dokumentera din vardag kan hjälpa dig att identifiera mönster och upptäcka vad som utlöser dina panikattacker.

Exponering och acceptans

Försök att gradvis utsätta dig för situationer och platser som historiskt har utlöst panikångest. På så sätt kan du träna kroppen att hantera dem bättre och återfå kontrollen över ditt liv.