Aleris Psykiatri och psykologi

Stress

Stress kan påverka dig på många sätt, både psykiskt och fysiskt. När du är stressad kan du få mer energi, som när du har bråttom eller är utsatt för press.

Ett kortvarigt stresspåslag fyller en funktion eftersom det hjälper dig att fokusera och prestera, men när återhämtningen uteblir riskerar tillståndet att påverka din hälsa negativt och kan leda till symptom som utmattningssyndrom och högt blodtryck.

Många beskriver att stressen först märks som svårt att varva ner, sämre sömn eller en känsla av att aldrig riktigt hinna ikapp. Andra upplever att kroppen säger ifrån genom spänningar, hjärtklappning eller irritation i situationer som tidigare känts hanterbara.

Vad är stress?

Stress är kroppens sätt att förbereda sig på ökade utmaningar och krav, som kan ge extra energi under korta perioder. Reaktionen aktiverar det sympatiska nervsystemet och förbereder kroppen för att agera i pressade situationer. Stress kan upplevas som positiv, då den på kort sikt hjälper oss att fokusera och prestera bättre, medan långvarig stress kan ha en negativ effekt på ditt välmående och vara skadlig för hälsan.

Vad händer i kroppen?

När du är stressad reagerar kroppen genom att frigöra stresshormoner som adrenalin och kortisol, i syfte att förbereda oss på att "fly eller slåss". Hormonerna ökar hjärtfrekvensen, höjer blodtrycket och gör att kroppen omdirigerar energi till musklerna så att du kan agera snabbt. Mentalt blir du mer alert, och fokuserar intensivt på det som upplevs som viktigast för att lösa situationen här och nu. Du bryr dig mindre om det som verkar oviktigt.

Tecken på stress

Olika personer visar olika tecken på stress, och att lära sig identifiera sina egna stress symptom är en förutsättning för att kunna vända utvecklingen. Vissa reagerar med frustration eller drar sig undan, medan andra kämpar med en inre oro som vägrar släppa taget.

Fysiska symptom vid stress

• Huvudvärk
• Spända muskler
• Hjärtklappning
• Magbesvär
• Trötthet
• Sömnsvårigheter
• Förändrad aptit
• Ökat intag av alkohol, rökning eller koffein

Symptom på långvarig stress visar sig genom sömnsvårigheter och en trötthet som kvarstår även efter att du har sovit, vilket i sin tur kan leda till en förändrad aptit.

Psykiska symptom vid stress

Utöver de kroppsliga signalerna påverkas ditt sinne när du är stressad.

• Svårt att slappna av
• Koncentrationssvårigheter
• Dåligt minne
• Oro
• Blir lätt irriterad och otålig
• Känslor av överväldigande
• Nedstämdhet
• Saknar energi och motivation

Varför blir vi stressade?

Orsakerna bakom stress beror på en obalans mellan de krav som ställs och de resurser vi har tillgång till. Förväntningar från dig själv eller din omgivning, en pressad arbetssituation eller känslan av att tiden inte räcker till är faktorer som vi ser hos de som söker hjälp. Även livskriser, sorg eller plötsliga förändringar i tillvaron bidrar till att trigga i gång systemet.

Tidigare erfarenheter, personlighet och hur man hanterar olika situationer påverkar hur man upplever och hanterar stress.

• Du har för höga krav på dig själv
• Andra har för höga krav på dig
• Tiden räcker inte till
• Oro för sådant som man inte har kontroll över
• Tuff situation på jobbet, i skolan eller hemma
• Ofrivillig rastlöshet
• Svåra upplevelser som sorg, kris, sjukdom, våld eller mobbning

Konsekvenser av bristande återhämtning

Långvarig stress som inte hanteras kan bli skadlig och har kopplats till allvarliga hälsoproblem som utmattningssyndrom, depression, ångest eller högt blodtryck och hjärtsjukdomar. För dig som lever med andra hälsotillstånd, som diabetes eller autoimmuna sjukdomar, kan bristen på återhämtning göra att dessa förvärras. Sömnen tar skada, vilket skapar en ond cirkel där kroppen inte får den vila som krävs för att återhämta sig.

Behandling

Det tar ofta emot att söka hjälp när kraven hopar sig och energin tryter. Att vilja förändra sin situation är ett steg framåt. Behandling för stress anpassas efter just dina förutsättningar, upplevelser och de bakomliggande orsakerna till ditt mående. Vårt gemensamma syfte är att bryta de mönster som dränerar dig, bygga upp din motståndskraft och skapa utrymme för varaktig återhämtning.

Återhämtning

Kroppen och hjärnan behöver pauser för att fungera. När nervsystemet befinner sig i beredskap utan att varva ner, påverkas dina resurser, så för att ge systemet en chans att återfå sin balans behöver du avsätta tid för avkoppling utan krav. Genom regelbunden rörelse i en form som passar dig, i kombination med sömn, ger du kroppen möjlighet att hämta ny kraft. Att vistas utomhus, lyssna på något du uppskattar eller göra avslappningsövningar ger hjärnan ett andrum.

Stresshantering

Att hantera vardagen vid stress kräver nya rutiner. Med hjälp av metoder som meditation och mindfulness övar du förmågan att observera dina tankar och reaktioner utan att per automatik dras med i dem. I det praktiska livet handlar det om att sätta upp realistiska mål för dagen samt dra gränser mellan arbete och fritid.

Om din situation är kopplad till din arbetsplats behöver din närmsta chef få kännedom om att du känner dig stressad. Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar för att du ska ha en bra och hållbar fysisk och psykisk arbetsmiljö, och de behöver veta hur du mår för att kunna göra anpassningar, som att prioritera bland dina arbetsuppgifter.

Psykoterapi

När situationen känns övermäktig erbjuder vi professionell psykologisk behandling. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en metod vi använder för att identifiera och förändra de tankemönster och beteenden som bidrar till ett upprepat stresspåslag.

Tillsammans med en behandlare utforskar du vad som triggar dig och övar på nya förhållningssätt. Arbetet ger dig strategier för att hantera ångest och förbättra förmågan att möta livets utmaningar och plötsliga förändringar.

Förebygg stress

Att ha en livsstil som främjar balans och välmående är det bästa man kan göra för att förebygga och förhindra stress. Genom att göra små, medvetna förändringar i vardagen kan du minska risken för negativ stress.

Sömn

När du sover sorterar och bearbetar hjärnan dagens intryck och kroppen får tid att återhämta sig. Försök att hålla regelbundna sovtider – försök framförallt att gå upp vid samma tid – och skapa en lugn kvällsrutin som signalerar till kroppen att det är dags att varva ner för att säkerställa tillräcklig lång och kvalitativ sömn. Lägg undan skärmar i tid och byt ut kaffet mot en koffeinfri dryck framåt eftermiddagen.

Ha rimliga krav

Lär dig att sätta gränser genom att säga nej till uppgifter eller aktiviteter som riskerar att du blir stressad eller överbelastad. Prioritera det som är viktigast och sätt rimliga krav i både jobb och privatliv, var snäll mot dig själv och acceptera att du inte alltid kan prestera på topp.

När bör du söka vård?

Det är dags att ta hjälp om du upplever symptom av långvarig stress som hindrar dig från att klara av din vardag, ditt arbete eller dina relationer. Sök vård akut om du känner ett tryck över bröstet, får svårt att andas eller upplever plötslig yrsel. Dessa fysiska symtom vid stress och ångest behöver alltid bedömas av en läkare. Vi erbjuder utredning och behandling för stress hos våra psykologer, antingen digitalt eller på någon av våra mottagningar.

Vanliga frågor

Är stress farligt?

Stress i sig är inte farligt, men den som är stressad under lång tid kan drabbas av utmattningssyndrom, högt blodtryck och andra allvarliga sjukdomar. Kortvarig stress kan till och med vara gynnsam, eftersom den hjälper oss att prestera och hantera utmaningar.

Vad är skillnaden mellan stress och utmattningssyndrom?

Stress är en reaktion som klingar av när du får tid för återhämtning. Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos som uppstår efter att du har upplevt symptom på långvarig stress under en utdragen period, utan möjlighet till vila. Vid utmattning är kroppens och hjärnans resurser tömda. Då räcker det inte med ett par dagars ledighet för att må bra igen, utan det kräver ofta en medicinsk bedömning och strukturerad behandling för att vända tillståndet.

Hur hjälper jag en anhörig som uppvisar tecken på stress?

Om du ser att en närstående mår dåligt är ett första steg att ställa öppna frågor och lyssna. Fråga vad personen behöver och erbjud praktisk avlastning i vardagen, såsom att handla, laga mat eller hämta barn. Uppmuntra personen att prioritera sin återhämtning. Om situationen inte förbättras kan du föreslå att personen kontaktar en psykolog för ett inledande samtal, så att vi kan titta på vilket stöd som behövs.