Logo

Analfistlar

Analfistlar

En analfistel är en liten kanal som bildas mellan ändtarmen eller analkanalen och huden runt ändtarmsöppningen. Den uppstår oftast som en följd av en infektion i de små körtlar som finns kring ändtarmen. Analfistlar kan ge återkommande besvär och läker oftast inte ut av sig själv, utan kräver vanligtvis medicinsk behandling.

En analfistel är en liten kanal som bildas mellan ändtarmen eller analkanalen och huden runt ändtarmsöppningen. Den uppstår oftast som en följd av en infektion i de små körtlar som finns kring ändtarmen. Analfistlar kan ge återkommande besvär och läker oftast inte ut av sig själv, utan kräver vanligtvis medicinsk behandling.

Orsak

Den vanligaste orsaken till analfistlar är en infektion i en av de analkörtlar som finns i området kring ändtarmen. Infektionen kan leda till att en varböld bildas, och när denna töms kan det utvecklas en kanal från analkanalen ut mot huden.

I vissa fall kan anala fistlar också uppstå i samband med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. En analfistel kan också uppstå till följd av tidigare kirurgiska ingrepp, skador i området eller, i sällsynta fall, tumörsjukdomar.

Symtom

De vanligaste symtomen vid analfistlar är:

  • Återkommande svullnad eller varbildning runt ändtarmsöppningen
  • Smärta som ofta blir värre vid sittande eller toalettbesök
  • Utsöndring av var eller blod från en öppning i huden intill ändtarmsöppningen
  • Irritation, rodnad och ibland feber om en ny infektion tillstöter

Många beskriver att de får en återkommande varböld i området, som töms men sedan kommer tillbaka.

Behandling

Eftersom analfistlar sällan läker spontant behövs ofta kirurgisk behandling. Innan operation görs undersökningar för att kartlägga fistelns gång och om den påverkar slutmuskulaturen. I vissa fall används magnetkameraundersökning eller ultraljud för att få en tydlig bild.

Operation

Operationen anpassas efter fistelns läge och omfattning. Vanliga metoder är:

  • Fistulotomi
    Fistelgången öppnas upp och får läka utåt. Detta används vid enklare fistlar.
  • Seton
    En tunn textil- eller gummitråd placeras i fistelgången för att hålla den öppen och minska risken för ny infektion. Metoden används ofta vid mer komplicerade fistlar eller när fisteln går genom slutmuskulaturen.
  • Klaff- eller pluggteknik
    Vävnad från patienten själv (eller ett biologiskt material) används för att stänga fisteln, särskilt vid analfistlar där man vill undvika skada på slutmuskulaturen.

Val av metod görs individuellt utifrån patientens behov och fistelns utseende.

Risker och komplikationer

En operation för analfistel innebär alltid en viss risk. Det vanligaste är att fisteln återkommer, särskilt om den är djup eller komplicerad. Såret kan också bli infekterat och då behövs ibland antibiotika eller ett nytt ingrepp. Blödning förekommer och läkningen kan ta längre tid än väntat.

Eftersom fisteln ofta ligger nära slutmuskeln finns en risk för försämrad kontroll över gaser eller avföring. Hur stor den risken är beror bland annat på var fisteln sitter. I vissa svåra fall, eller när patienten samtidigt har en tarmsjukdom som Crohns, kan det bli nödvändigt att tillfälligt avlasta tarmen med en stomi. Den görs för att området ska få chans att läka och tas vanligtvis bort när det är möjligt.

Precis som vid annan kirurgi finns det även mer generella risker som komplikationer vid narkos eller blodpropp, men det är ovanligt.

När bör du söka vård?

Du bör kontakta vården om du har återkommande svullnad, smärta eller att det varar från området kring ändtarmen. Om du får feber i samband med smärta och svullnad kan det tyda på en pågående infektion som behöver snabb behandling.

Orsak

Den vanligaste orsaken till analfistlar är en infektion i en av de analkörtlar som finns i området kring ändtarmen. Infektionen kan leda till att en varböld bildas, och när denna töms kan det utvecklas en kanal från analkanalen ut mot huden.

I vissa fall kan anala fistlar också uppstå i samband med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. En analfistel kan också uppstå till följd av tidigare kirurgiska ingrepp, skador i området eller, i sällsynta fall, tumörsjukdomar.

Symtom

De vanligaste symtomen vid analfistlar är:

  • Återkommande svullnad eller varbildning runt ändtarmsöppningen
  • Smärta som ofta blir värre vid sittande eller toalettbesök
  • Utsöndring av var eller blod från en öppning i huden intill ändtarmsöppningen
  • Irritation, rodnad och ibland feber om en ny infektion tillstöter

Många beskriver att de får en återkommande varböld i området, som töms men sedan kommer tillbaka.

Behandling

Eftersom analfistlar sällan läker spontant behövs ofta kirurgisk behandling. Innan operation görs undersökningar för att kartlägga fistelns gång och om den påverkar slutmuskulaturen. I vissa fall används magnetkameraundersökning eller ultraljud för att få en tydlig bild.

Operation

Operationen anpassas efter fistelns läge och omfattning. Vanliga metoder är:

  • Fistulotomi
    Fistelgången öppnas upp och får läka utåt. Detta används vid enklare fistlar.
  • Seton
    En tunn textil- eller gummitråd placeras i fistelgången för att hålla den öppen och minska risken för ny infektion. Metoden används ofta vid mer komplicerade fistlar eller när fisteln går genom slutmuskulaturen.
  • Klaff- eller pluggteknik
    Vävnad från patienten själv (eller ett biologiskt material) används för att stänga fisteln, särskilt vid analfistlar där man vill undvika skada på slutmuskulaturen.

Val av metod görs individuellt utifrån patientens behov och fistelns utseende.

Risker och komplikationer

En operation för analfistel innebär alltid en viss risk. Det vanligaste är att fisteln återkommer, särskilt om den är djup eller komplicerad. Såret kan också bli infekterat och då behövs ibland antibiotika eller ett nytt ingrepp. Blödning förekommer och läkningen kan ta längre tid än väntat.

Eftersom fisteln ofta ligger nära slutmuskeln finns en risk för försämrad kontroll över gaser eller avföring. Hur stor den risken är beror bland annat på var fisteln sitter. I vissa svåra fall, eller när patienten samtidigt har en tarmsjukdom som Crohns, kan det bli nödvändigt att tillfälligt avlasta tarmen med en stomi. Den görs för att området ska få chans att läka och tas vanligtvis bort när det är möjligt.

Precis som vid annan kirurgi finns det även mer generella risker som komplikationer vid narkos eller blodpropp, men det är ovanligt.

När bör du söka vård?

Du bör kontakta vården om du har återkommande svullnad, smärta eller att det varar från området kring ändtarmen. Om du får feber i samband med smärta och svullnad kan det tyda på en pågående infektion som behöver snabb behandling.