Bulimia nervosa är en ätstörning som innebär att en person har återkommande episoder av hetsätning, följt av försök att göra sig av med maten för att motverka viktuppgång. Dessa beteenden kan se olika ut, så som att kräkas, fasta, använda laxerande medel eller ägna sig åt hård träning.
Aleris Ätstörning
Symtomen för bulimi varierar och kan påverka både fysisk och psykisk hälsa. Det är inte ovanligt att personer som lider av ätstörningen har tvångsmässiga beteenden kopplade till matvanor och träning.
Till skillnad från anorexi syns inte bulimi utanpå kroppen. Ätstörningen innebär att personen efter perioder av hetsätning tar till extrema metoder som kräkning, fasta, laxermedel eller hård träning för att gå ner i vikt. Ibland kan en person ha både anorexi och bulimi samtidigt, vilket innebär att man både svälter sig och hetsäter i perioder.
Självhjälp är första steget på vägen mot att bli frisk från sjukdomen. Här är några saker du kan göra för att hjälpa dig själv tillfriskna.
Försök arbeta aktivt med att utmana negativa tankar om din kropp eller mat. Identifiera egenskaper och saker med dig själv som du värdesätter som inte är kopplade till din vikt eller ditt utseende.
Genom att skapa en rutin där du varje dag antecknar vad du äter och hur du känner kan du bli mer medveten om dina känslor kring mat och matvanor.
Försök att planera och äta balanserade mål med mat och undvik alla typer av dieter. Se till att dina måltider innehåller tillräckligt mycket näring med kolhydrater, protein, fett, mineraler och vitamin.
Kontakta vården för att boka en tid med en läkare, terapeut, dietist eller annan specialist som kan hjälpa dig påbörja behandling för bulimi. Du kan till exempel få hjälp med en kostplan, psykoterapi eller medicinska undersökningar.
När en person utreds för bulimia görs en bedömning av den grundläggande hälsan, både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. En utredning kan därför inkludera både medicinska och psykologiska undersökningar:
Behandling av bulimi sker vanligtvis genom olika former av psykologiska behandlingsmetoder, men den kan även kompletteras med läkemedel.
Med kognitiv beteendeterapi (KBT) kan personen få hjälp att förändra sitt förhållningssätt till sig själv, sina känslor och sin kost.
Genom att prata med andra som har eller har haft bulimi kan personen få stöd och känna sig mindre ensam.
Ibland kan mediciner mot ångest eller depression användas vid behandlingen.