Aleris Ätstörning

Hetsätningsstörning

Boka rådgivning privat

Aleris Ätstörning

Hetsätningsstörning

Boka rådgivning privat

Hetsätningsstörning är en ätstörning där en person regelbundet äter stora mängder mat under en kort tidsperiod och känner en förlust av kontroll över sitt ätande. Efter dessa episoder känner personen ofta skuld, skam och ångest. Till skillnad från exempelvis bulimi kompenserar inte personer med hetsätningsstörning sitt överätande med att kräkas, fasta eller överdriven träning.

Hetsätning symtom

Följande symtom på hetsätning kan variera i intensitet och frekvens, men de utgör sammantaget centrala tecken på tillståndet.

Stora mängder mat på kort tid Personen äter en ovanligt stor mängd mat inom en kort tidsperiod, ofta mycket mer än vad de flesta människor skulle äta under liknande omständigheter.
Känslomässigt ätande Personen använder mat för att hantera negativa känslor som stress, ångest eller tristess.
Återkommande infall Hetsätningsepisoderna inträffar regelbundet, ofta minst en gång i veckan under en period av flera månader.
Äta snabbt Personen äter betydligt snabbare än normalt under dessa infall.
Äta tills obehaglig mättnad Personen fortsätter att äta tills en obehaglig mättnad infinner sig.
Äta utan hunger Personen äter stora mängder mat trots att de inte är fysiskt hungriga.
Äta ensam av skam Personen föredrar att äta ensam eftersom de känner skam över hur mycket de äter.
Förlorad kontroll Personen känner en förlust av kontroll över sitt ätande under episoderna.

Hetsätning symtom

Följande symtom på hetsätning kan variera i intensitet och frekvens, men de utgör sammantaget centrala tecken på tillståndet.

Stora mängder mat på kort tid Personen äter en ovanligt stor mängd mat inom en kort tidsperiod, ofta mycket mer än vad de flesta människor skulle äta under liknande omständigheter.
Känslomässigt ätande Personen använder mat för att hantera negativa känslor som stress, ångest eller tristess.
Återkommande infall Hetsätningsepisoderna inträffar regelbundet, ofta minst en gång i veckan under en period av flera månader.
Äta snabbt Personen äter betydligt snabbare än normalt under dessa infall.
Äta tills obehaglig mättnad Personen fortsätter att äta tills en obehaglig mättnad infinner sig.
Äta utan hunger Personen äter stora mängder mat trots att de inte är fysiskt hungriga.
Äta ensam av skam Personen föredrar att äta ensam eftersom de känner skam över hur mycket de äter.
Förlorad kontroll Personen känner en förlust av kontroll över sitt ätande under episoderna.

Våra mottagningar

Ätstörning Hötorget

Hos oss på Aleris Ätstörning kan du boka en digital konsultation för dig eller någon närstående. Du kan också boka behandlingssamtal som kan ske i ett videomöte eller på plats hos oss på Hötorget i Stockholm.

Självhjälp

Självhjälp är ett viktigt steg för att hantera och minska symtomen för hetsätningsstörning. Här är några strategier och tips som kan vara till hjälp.

Utveckla ett medvetet ätande

Ät långsamt 

Ta tid på dig att tugga maten ordentligt och smaka på varje tugga. Det kan hjälpa dig att känna igen kroppens signaler om mättnad.

Fokusera på maten 

Undvik distraktioner som TV eller scrollande på telefonen när du äter. Genom att vara uppmärksam på maten kan du bättre känna igen när du är mätt.

Identifiera triggers

Känslomässiga triggers 

För dagbok över dina matvanor och notera känslorna du upplever innan du börjar äta. Det kan hjälpa dig att identifiera och hantera känslomässiga triggers.

Situationsspecifika triggers 

Undvik situationer eller platser där du ofta hetsäter, eller försök att förändra din rutin i dessa situationer.

Utveckla hälsosamma matvanor

Planera måltider 

Ät regelbundna måltider och mellanmål för att undvika att bli för hungrig, vilket kan leda till hetsätning.

Balans och näring 

Försök att inkludera en bra balans av protein, kolhydrater och fett i dina måltider för att hålla dig mätt längre.

Hantera stress och känslor

Alternativa aktiviteter 

Hitta andra sätt att hantera stress eller negativa känslor, som att gå en promenad, läsa en bok, träna eller meditera.

Avslappningstekniker 

Prova avslappningsövningar som meditation eller yoga för att minska stress och ångest.

Sök stöd

Prata med någon 

Dela dina känslor och erfarenheter med en vän, familjemedlem eller en stödgrupp. Att prata om dina upplevelser kan minska känslan av isolering och skam.

Professionell hjälp 

Ibland behövs professionell hjälp för att komma vidare. Sök stöd från en ätstörningsklinik eller terapeut, dietist eller läkare.

Utredning och behandling

Under en utredning genomför en läkare eller psykiater intervjuer för att samla in information om personens ätmönster, känslomässiga tillstånd och allmänna hälsa. Det frågas bland annat om frekvens och mängd av hetsätningsepisoder samt känslor före, under och efter hetsätning.

Vårdgivaren använder sig av diagnostiska kriterier för att avgöra om personen uppfyller kriterierna för hetsätningsstörning. Om kriterierna uppfylls är de vanligaste behandlingsformerna psykoterapi eller psykologisk behandling. Antidepressiva mediciner används ibland som ett komplement i behandlingen.