Foglossning

Foglossning känns som smärta i nedre delen av ryggen, höfterna, ljumskarna eller över blygdbenet och är ett tillstånd som kan uppstå under graviditet. Många gravida upplever någon form av bäckensmärta som uppstår till följd av att bäckenlederna blir mer rörliga än vanligt.

För vissa är besvären vid foglossning lindriga, medan det för andra får en stor påverkan i vardagen. Det finns hjälp att få och flera sätt att lindra besvären.

Vad är foglossning?

Foglossning är det vardagliga namnet på graviditetsrelaterad bäckensmärta. Under graviditeten utsöndras hormonet relaxin, som gör kroppens leder mer rörliga och flexibla som en förberedelse inför förlossningen. När rörligheten blir större än vad kroppen hinner kompensera för, kan det leda till smärta i bäckenområdet. Det är framför allt blygdbenet samt lederna mellan korsbenet och höftbenen som påverkas.

Foglossning är alltså inte en skada, utan en funktionell förändring som ibland blir besvärlig. Det kan komma tidigt eller sent under graviditeten och försvinner i regel efter förlossningen, men för vissa kan symtomen sitta i längre.

Symtom

Foglossning kan ge olika symtom hos olika individer och mellan olika graviditeter både i intensitet och lokalisering. Många beskriver en molande eller huggande smärta som förvärras vid rörelse. Typiska symtom vid foglossning är:

• Smärta framtill i blygdbenet
• Smärta bak mot korsryggen, ofta i ena eller båda skinkorna
• Smärta som strålar ut i ljumskar, höfter eller baksida lår
• Stelhetskänsla i bäckenet, särskilt efter vila
• Svårighet att gå längre sträckor eller att ta långa steg
• Förvärrade besvär vid belastning genom att:
  
  • Gå i trappor
  • Att resa sig upp
  • Vända sig om i sängen
  • Stå på ett ben (t.ex. vid påklädning)

En del beskriver också en känsla av att bäckenet är ”ostabilt” eller att det ”ger vika”.

Varför gör det ont?

Smärtan uppstår för att lederna i bäckenet inte längre hålls lika stabilt på plats. När lederna belastas ojämnt vid gång, vridning eller viktöverföring mellan benen, signalerar kroppen smärta som en varning. Kroppen reagerar genom att försöka kompensera med spända muskler, vilket i sig kan orsaka mer obehag.

• Ökad rörlighet i bäckenlederna
• När magen växer töjs de raka magmusklerna ut och bäckenet tippas framåt. Det påverkar kroppshållningen, ofta med ökad svank som följd. Då förändras balansen mellan mag- och ryggmuskler, vilket kan skapa spänningar och överbelastning.
• Kroppen behöver använda de djupa, små hållningsmusklerna för att stabilisera bäckenet. Om dessa inte aktiveras som de ska, tar de ytliga och större musklerna över. De är inte lika uthålliga och effekten kan då leda till muskeltrötthet, felbelastning och värk.
• När lederna blir mer rörliga riskerar även bindväv och ligament att tänjas ut och bli mindre stabila i takt med att gravidmagen växer.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att kroppen har en stark förmåga att anpassa sig och att många gravida inte får ont alls.

Andra orsaker

Även om foglossning är vanligt vid graviditet, kan liknande smärtor ha andra förklaringar. 

• Ryggbesvär
  Diskbråck, muskelspänningar eller låsningar i ländryggen kan stråla ut mot bäckenet och benen. Andra ryggbesvär kan lätt förväxlas med foglossning, särskilt om smärtan sitter mer i ryggen än framtill.
• Ischiasliknande smärta
  Irritation eller inklämning av ischiasnerven kan ge smärta som går från ryggen och ned i benet.
• Inflammation i symfysen
  Symfysen är broskfogen som förbinder blygdbenen i mitten. I sällsynta fall kan den bli inflammerad, till exempel efter trauma. Tillståndet kallas symfysit och kan ge lokal smärta framtill över blygdbenet.
• Urinvägsinfektion
  Infektioner i urinblåsan eller njurarna kan orsaka smärtor i nedre delen av magen eller ländryggen.
• Ehlers-Danlos syndrom (EDS)
  Det här är en ovanlig ärftlig bindvävssjukdom som kännetecknas av överrörliga leder, elastisk hud och ökad blödningsbenägenhet. Personer med EDS kan ha ökad risk för svår bäckensmärta under graviditet eftersom lederna är ännu mer rörliga än flexibla än normalt.

Om smärtan är ensidig, ovanligt stark, snabbt förvärrad eller inte känns igen som graviditetsrelaterad, bör en medicinsk bedömning göras för att utesluta andra orsaker.

När ska jag söka vård?

Om du har så pass ont att du påverkas i vardagen, bör du ta kontakt med vården. Det gäller särskilt om:

• Du har svårt att gå eller ta dig fram
• Du vaknar av smärta på nätterna
• Du känner att bäckenet inte bär dig
• Du har smärtor som snabbt blivit värre
• Du får domningar eller svaghet i benen
• Du känner dig orolig eller inte vet vad du kan göra

Smärta under graviditet ska aldrig ignoreras och tidiga insatser kan göra stor skillnad.

Linda smärtan

Att hantera foglossning handlar främst om avlastning. Några sätt att lindra smärtan är:

• Undvik att bära tungt, ta långa steg eller stå länge
• Sitt ner när du klär på dig för att undvika att belasta ett ben i taget
• Sov med kudde mellan knäna om du ligger på sidan
• Använd stödbälte vid behov, särskilt vid rörelse
• Vattengympa, graviditetsyoga och träning med fysioterapeut
• Paracetamol vid behov, i samråd med barnmorska eller läkare
• Vila i sidoläge och växla position ofta

Det är viktigt att inte helt sluta röra på sig. Lätt träning och rörelse efter förmåga är ofta hjälpsamt.

Träffa en barnmorska

Barnmorskan är din första kontakt om du misstänker foglossning. Du är välkommen till någon av våra barnmorskemottagningar där du får beskriva dina symtom, när de uppstår och hur de påverkar dig. Barnmorskan kan ge råd kring vad du kan göra för att lindra smärtan och skriva remiss till fysioterapeut eller läkare vid behov.

Om dina besvär hindrar dig från att arbeta kan du i vissa fall få hjälp med sjukskrivning. Du är alltid välkommen att vända dig till Aleris barnmorskemottagningar för stöd under graviditeten.