Cellförändringar
Om sidan
- Publicerad
- 2025-07-01
- Senast ändrat
- 2026-03-25
- Ansvarig
- Tove Mattsson, verksamhetschef
Cellförändringar i livmoderhalsen är vanligt och i de flesta fall helt ofarligt. Oftast beror cellförändringar på en virusinfektion som läker ut av sig självt utan behov av någon som helst behandling. Däremot finns det några cellförändringar, oftast orsakade av HPV, som kan utvecklas till livmoderhalscancer.
HPV är ett vanligt virus som finns hos många. Det finns över 100 olika variationer och endast ett fåtal av dem kan orsaka aggressiva cellförändringar. Båda cellförändringar och HPV upptäcks genom regelbundna gynekologiska cellprov som gör det möjligt att upptäcka och behandla i tid.
Cellförändringar sker i kroppen hela tiden. Vid cellförändringar i livmoderhalsen har cellerna i livmoderhalsens ytskikt börjat förändra sitt utseende och beteende. Det betyder inte att man har cancer, men i vissa fall kan förändringarna vara ett förstadium till livmoderhalscancer. Det är därför viktigt att följa upp och behandla vid behov.
Förändringarna klassificeras efter hur uttalade de är: låggradiga och höggradiga. Många lätta cellförändringar läker ut spontant, medan andra kan behöva följas upp tätare eller behandlas. En viktig orsak till cellförändringar är infektion med humant papillomvirus (HPV), men andra faktorer kan också spela in.
De flesta cellförändringar i livmoderhalsen orsakas av en infektion med HPV, humant papillomvirus, som påverkar arvsmassan i cellerna. Det är ett virus som överförs vid nära kontakt mellan slemhinnor, framför allt vid sexuell kontakt. Smittan kan spridas vid samlag, men också vid annan intim kontakt där slemhinnor berör varandra. Många blir smittade någon gång under livet utan att märka det.
När HPV kommer in i slemhinnan i livmoderhalsen kan viruset påverka hur cellerna fungerar. I de flesta fall rensas infektionen ut av kroppens immunförsvar inom ett par år, men ibland stannar viruset kvar. Om infektionen blir långvarig ökar risken för att cellerna börjar förändras. Den här processen går långsamt – det kan ta 10 till 15 år för en cellförändring att utvecklas till cancer, om den inte upptäcks och behandlas i tid.
Cellförändringar är inte ärftliga i sig, men det finns studier som tyder på att det kan finnas en ärftlig benägenhet för att drabbas. Har man en nära släkting som haft cellförändringar eller livmoderhalscancer kan risken vara något högre, även om det fortfarande är HPV som är den utlösande orsaken.
De flesta som har HPV och/eller cellförändringar har inga symtom alls. I sällsynta fall, särskilt vid mer avancerade förändringar, kan man uppleva blödningar efter samlag, mellanblödningar eller förändrade flytningar. Dessa symtom betyder inte nödvändigtvis att det handlar om något allvarligt, men bör alltid utredas.
För att upptäcka cellförändringar i tid erbjuds kvinnor i åldern 23 till 64 år regelbundna. Cellprovet tas hos barnmorska eller gynekolog och innebär att man med en liten borste samlar upp celler från livmoderhalsens ytskikt. Undersökningen tar bara ett par minuter och kan upplevas som obehaglig av vissa, men är sällan smärtsam.
Provet skickas till ett laboratorium för analys. Där tittar man dels på om det finns tecken på avvikande celler, dels på om det finns spår av HPV (i synnerhet de typer som kopplas till högre risk för cellförändringar). Provsvaret kommer vanligtvis inom några veckor.
I över 90 procent av fallen visar cellprovet inga avvikelser, vilket innebär att man kallas på nästa prov efter fem år (om du är mellan 23 och 49 år) eller efter sju år (om du är över 50 år). Om provet visar på cellförändringar tittar man på om de är låggradiga eller höggradiga.
Målet med hela utredningen är att i tid upptäcka och stoppa förändringar som annars, över många år, skulle kunna utvecklas vidare till livmoderhalscancer. Ju tidigare en förändring hittas, desto enklare är den att följa upp och behandla.
Lätta cellförändringar är vanliga och oftast helt ofarliga. De innebär att enstaka celler har börjat avvika från det normala, men att det inte finns något som tyder på förstadier till cancer. Kroppen har ofta förmåga att själv läka dessa förändringar, särskilt hos yngre personer. Vid lättare förändringar följer man oftast upp med ett nytt cellprov efter 6-12 månader för att se om förändringen finns kvar eller om den har läkt ut.
Höggradiga cellförändringar är tydligare avvikelser i cellerna och kan vara förstadier till livmoderhalscancer. Det betyder fortfarande inte att man har cancer, men det finns en större risk att förändringarna utvecklas om de lämnas obehandlade. Därför rekommenderas oftast utredning med kolposkopi, där livmoderhalsen undersöks med ett särskilt mikroskop, och vid behov tas ett vävnadsprov för analys.
Hur cellförändringar behandlas beror på tre saker:
I många fall behövs ingen behandling, utan bara uppföljning.
Om förändringarna är höggradiga behandlas de vanligtvis genom konisering som är ett litet kirurgiskt ingrepp där man tar bort den förändrade delen av livmodertappen. Det görs oftast med lokalbedövning och tar bara några minuter. Vävnaden skickas till laboratorium för att kontrollera att allt är borta.
Efter efter cirka sex månader blir du kallat på ett nytt cellprov.
Den vanligaste orsaken till cellförändringar är en långvarig infektion med HPV. De flesta som är sexuellt aktiva kommer någon gång att smittas av HPV, men i de allra flesta fall försvinner viruset av sig självt. Ibland stannar det kvar och påverkar cellerna. Det finns även andra faktorer som kan öka risken, såsom rökning eller nedsatt immunförsvar. Cellförändringar är alltså inget man ”får” av att ha gjort något fel, utan det är vanligt att få och oftast helt ofarligt.
De flesta som har haft cellförändringar (oavsett om de behövt behandling eller inte) kan bli gravida och föda barn utan problem.
Om du har cellförändringar men ännu inte har behandlats, påverkar det i regel inte din fertilitet. Cellförändringarna sitter i livmoderhalsens ytskikt och påverkar inte ägglossning, befruktning eller själva livmodern där graviditeten utvecklas. Däremot är det viktigt att du går på de kontroller du blir kallad till, så att förändringarna inte förvärras under en eventuell graviditet.
Om du har behandlats, till exempel med konisering där en bit av livmodertappen tagits bort, finns det i vissa fall en ökad risk för förtidsbörd (alltså att barnet föds för tidigt). Den risken är dock liten och vägs alltid mot behovet av att behandla förändringarna. Vid behov får du extra uppföljning under graviditeten, till exempel tätare kontroller av livmoderhalsens längd.
Varken cellförändringar i sig eller behandlingen påverkar möjligheten att bli gravid i någon större utsträckning för de flesta. Har du frågor kring fertilitet eller framtida graviditet är det bra att ta upp det i samband med undersökning eller behandling.
Det är naturligt att känna sig orolig när man får besked om cellförändringar. Även om det ofta är ofarligt och inte innebär cancer, är det en oroande upplevelse för många. Prata gärna med din vårdgivare om dina frågor och tankar. Det finns också möjlighet till samtalsstöd – hos oss på Aleris kan du få en extra tid med en gynekolog om du behöver mer information eller trygghet kring vad som händer härnäst.
Om cellförändringar inte upptäcks och följs upp kan de i vissa fall utvecklas till livmoderhalscancer. Det är därför regelbundna cellprov är ett så viktigt verktyg. Ju tidigare en förändring upptäcks, desto enklare är den att behandla. Med den uppföljning och behandling som finns i dag är risken för att utveckla cancer mycket låg, förutsatt att man deltar i screeningprogrammet.