Aleris Gynekologi
Framfall
Om sidan
- Publicerad
- 2025-04-23
- Senast ändrat
- 2026-02-26
- Ansvarig
- Tove Mattsson, verksamhetschef
Aleris Gynekologi
Framfall innebär att slidväggen, livmodern eller ändtarmen sjunker ned och buktar ut mot slidöppningen till följd av ett försvagat stöd från bäckenbotten. Framfall är vanligt, särskilt efter graviditet, förlossning eller i samband med klimakteriet. Det finns olika typer av framfall och graden av besvär varierar. I många fall går det att lindra symtom med hjälp av träning eller hjälpmedel, men ibland krävs kirurgisk behandling.
Även om många lever med lindriga former utan större besvär, kan framfall påverka både den fysiska och psykiska livskvaliteten. Det kan kännas obehagligt, leda till svårigheter vid toalettbesök, eller ge känslan av att något inte längre känns rätt i kroppen.
Vid framfall är det den inre upphängningen av livmodern och slidan som försvagats eller skadats. Bäckenbottenmuskulaturen och den bindväv som håller bäckenorganen på plats kan tänjas ut eller förlorat sin spänst, vilket gör att vävnader och organ sjunker ned. Det är inte ovanligt att flera delar blir påverkade samtidigt.
Främre slidväggsframfall innebär att urinblåsan trycker mot slidväggen, vilket kan påverka blåsfunktionen. Vid bakre slidväggsframfall pressas ändtarmen mot bakväggen i slidan, vilket i sin tur kan ge svårigheter att tömma tarmen. Om livmodern sjunker ned talar man om ett livmoderframfall, och om toppen av slidan faller ned efter att livmodern tagits bort kallas det vaginaltoppsframfall.
Besvären kan uppstå långsamt över tid eller bli tydligare vid ansträngning. Många märker först bara en känsla av tyngd eller att det känns ovanligt i underlivet, särskilt efter en lång dag på benen. I vissa fall syns en utbuktning i slidöppningen eller utanför kroppen.
Den vanligaste orsaken till framfall är att bindväv och muskler i bäckenbotten försvagas. Orsakerna är ofta samverkande, men den kanske mest betydande faktorn är graviditet och vaginal förlossning, särskilt om man fött flera barn eller om förlossningen varit långdragen eller komplicerad.
Efter klimakteriet minskar kroppens produktion av östrogen, ett hormon som bland annat påverkar elasticiteten i vävnaderna. Det kan bidra till att tidigare dolda svagheter blir tydligare. Även tunga lyft under längre tid, kronisk hosta, förstoppning eller övervikt kan öka belastningen på bäckenbotten. Vissa har en ärftlig benägenhet för svagare bindväv, vilket också kan göra att man lättare drabbas.
Symtom på framfall varierar beroende på vilken del av bäckenbotten som är påverkad och hur stort framfallet är. Vanliga symtom kan vara:
Besvären brukar förvärras under dagen eller vid fysisk ansträngning och minska i vila eller när man ligger ner. Vissa känner sig generellt mer medvetna om sitt underliv i vardagen, vilket också kan bidra till en stor psykisk påfrestning.
Behandlingen anpassas efter patientens besvär, livssituation och hur framfallet påverkar vardagen. I många fall räcker det med egenvård och fysioterapi, särskilt i tidiga skeden. För den som passerat klimakteriet kan lokal östrogenbehandling vara ett alternativ för att stärka slemhinnorna och öka vävnadens motståndskraft.
Om besvären är mer uttalade kan ett ringpessar provas. Det är ett hjälpmedel som placeras i slidan och ger stöd åt väggarna. Det kan användas både tillfälligt och långsiktigt och passar särskilt om man inte vill eller kan opereras.
Vid svårare framfall, eller om andra metoder inte ger tillräcklig effekt, kan det bli aktuellt med operation för att återställa det inre stödet. Operationen görs oftast via slidan och använder kroppens eget vävnadsmaterial (eller i vissa fall syntetiskt material). Vanligtvis handlar det om en kortare sjukhusvistelse och snabb återhämtningstid
Förebyggande av framfall handlar till stor del om att minska belastningen på bäckenbotten, bland annat genom att:
Du bör kontakta vården om du upplever en tryckande känsla i underlivet, har symtom från urinblåsa eller tarm som inte går över, eller om du misstänker att något buktar ut från slidan. Framfall är inte farligt i sig, men det kan ge besvär som påverkar vardagen. En gynekologisk undersökning kan bekräfta om det rör sig om framfall och vilken typ det är. Ju tidigare det utreds, desto fler behandlingsalternativ brukar finnas.
Sök vård omedelbart om du:
Akuta symtom är ovanliga men kan kräva omedelbar bedömning och behandling
Om du har symtom som påverkar din vardag kan det hjälpa att träffa en gynekolog. Hos Aleris får du tillgång till specialistvård med erfarenhet av framfall och relaterade besvär. Vi erbjuder en grundlig utredning och behandling som utformas utifrån dina behov.
Framfall ger ofta en tyngdkänsla eller ett tryck i underlivet, särskilt efter att du stått eller gått länge. Det kan kännas som att något buktar nedåt eller sitter i vägen, ibland tillsammans med svårigheter att tömma blåsan eller tarmen. Obehag vid samlag och en allmän känsla av att något inte är som det brukar är också vanligt.
Framfall kan synas som en mjuk utbuktning i eller utanför slidöppningen. Det kan vara slemhinna från slidväggen, livmodertappen eller vävnad från ändtarmen som trycker fram. Utbuktningen blir ofta tydligare vid ansträngning eller i upprätt läge.