Obstruktiv sömnapné – behandling och instruktioner

Visar utredningen att du har obstruktiv sömnapné, som behöver behandlas sker val av behandling i dialog med dig, där vi tillsammans kommer fram till en behandling anpassad efter dina behov och förutsättningar  

Sömnapné delas in i mild, måttlig och uttalad utifrån antalet andningsuppehåll per timme sömn (AHI). Graderingen är dock bara en del av bedömningen. När behovet av behandling bedöms vägs även faktorer som symtom, sömnkvalitet, ålder och övrig hälsa in. Därför kan behandlingsbehovet variera mellan olika personer även om graden av sömnapné är densamma.

Behandling av obstruktiv sömnapné

Det vanligaste är behandling med PAP-maskin (positive airway pressure) eller apnébettskena. Vald behandlingsmetod kombineras även med råd om lämpliga livsstilsförändringar.

Målsättningen med behandlingen, oavsett behandlingsval, är att normalisera eller minska andningsuppehållen för att få en förbättrad och hälsosammare sömnkvalitet.

• PAP innebär att man har en maskin som via en slang och en mask blåser luft med ett tryck som hjälper till att öppna och hålla luftvägen öppen.
• Apnébettskena är en individuellt tillverkad skena som används under sömn och hjälper till att dra fram underkäken så att utrymmet i svalget ökar och luften lättare kan passera.

Bra att känna till

Behandling med PAP-maskin eller apnébettskena botar inte din sömnapné utan är hjälpmedel som tar bort andningsuppehåll när de används. Sovtillfällen du inte använder din behandling kommer andningsuppehållen tillbaka. För att behandlingen ska vara effektiv och ge dig och kroppen bästa möjliga förutsättningar att må bra behöver du därför använda den regelbundet.

Behandlingsrekommendation

• Använd helst behandlingen varje natt och hela natten, men minst 5 nätter per vecka och minst 4 timmar per natt
• Effekten blir vanligtvis bättre ju mer behandlingen används.

Symtom som orsakas av obstruktiv sömnapné, till exempel trötthet, minskar ofta i takt med att sömnkvaliteten förbättras när behandlingen används enligt rekommendationen. Om symtom kvarstår trots en regelbunden och bra behandling, kan det finnas andra orsaker till dina symtom.

Livsstilsråd – så kan du minska dina andningsuppehåll

Det finns flera saker du själv kan göra som kan bidra till att minska dina andningsuppehåll och förbättra din sömn. Effekten varierar mellan olika personer, men även mindre förändringar kan göra skillnad.

• Viktminskning vid övervikt
  Viktnedgång kan minska belastningen på luftvägarna och därmed antalet andningsuppehåll. Även en mindre viktnedgång kan ge positiv effekt.
• Undvik rökning
  Rökning kan orsaka svullnad i luftvägarnas slemhinnor, vilket gör dem trängre. Att sluta röka kan därför minska dina andningsuppehåll.
• Var uppmärksam på alkohol och vissa läkemedel
  Alkohol samt vissa lugnande och starkt smärtstillande läkemedel kan göra att andningsuppehållen blir fler och längre. Rådgör med din läkare om du är osäker på hur dina läkemedel påverkar din sömn eller andning.
• Sov på sidan
  Att sova på rygg ökar risken för andningsuppehåll eftersom luftvägarna lättare faller ihop. För många kan sidoläge därför minska andningsuppehållen och även minska tryckbehovet vid PAP-behandling
• Behandla nästäppa och underlätta näsandning
  Nästäppa kan öka risken för andningsuppehåll och göra behandling med apnébettskena eller PAP svårare att använda. Att behandla nästäppa kan därför bidra till bättre sömnkvalitet samt en bekvämare och mer välfungerande behandling.
• Skapa goda sömnvanor
  Regelbundna sovtider, en lugn sovmiljö och tillräcklig sömntid ger kroppen bättre förutsättningar för återhämtning och god sömnkvalitet. Läs mer på 1177.se.