Vad är matbrus?
Matbrus, även kallat "food noise", beskriver återkommande och påträngande tankar på mat, även när kroppen inte är hungrig. Det upplevs som en pågående inre dialog som tar mental energi och gör det svårt att släppa tankarna på ätande. Många som lever med övervikt beskriver samma sak – att tankarna ständigt kretsar kring mat. Vad ska jag äta? När får jag äta nästa gång? Kan jag ta en bulle? Borde jag låta bli? För många blir det ett ständigt bakgrundsbrus som drar ner energin och försämrar fokus.
Varför uppstår det?
Fenomenet kring matbrus har flera biologiska och psykologiska förklaringar, och har alltså ingenting med bristande karaktär eller disciplin att göra.
En gammal överlevnadsreflex
Vår hjärna är helt enkelt byggd för att hålla oss vid liv. För tusentals år sedan, när det var ont om mat, behövde kroppen reagera direkt på minsta doft eller synintryck för att säkra energi. Att belöningssystemet drar igång automatiskt när du ser eller känner doften av något gott och skickar ut signaler som skapar sug är alltså resterna av en gammal överlevnadsreflex som fortfarande hänger kvar. Det är med andra ord inte alls konstigt att tankarna dras till mat utan att du ens bestämt dig för det.
Aptitökande hormoner vid långvarig press
Samtidigt kan stress, sömnbrist och oregelbundna matvanor driva upp suget efter snabb energi. När kroppen utsätts för långvarig press frisätts hormoner som ökar aptiten och försvagar förmågan att stå emot impulser, vilket gör att tankarna lätt fastnar vid nästa måltid. Hunger och mättnad styrs alltså av ett samspel mellan hjärnan, hormoner och kroppens energibalans.
Rubbad balans mellan tarm, fett och hjärna
Hos personer med övervikt uppstår ofta en biologisk obalans i kommunikationen mellan tarmen, fettvävnaden och hjärnan. När mängden fettväv ökar produceras mer av mättnadshormonet leptin, men hjärnan kan med tiden bli resistent och sluta reagera på signalen om att kroppen har tillräckligt med energi. Tarmens mättnadshormoner, till exempel GLP-1, kan frisättas i lägre nivåer efter en måltid samtidigt som hjärnans belöningssystem reagerar starkare på syn- och doftintryck av mat. Det, i sin tur, kan göra att hungern känns starkare och mättnaden upplevs som kortare.
Sju vanor som hjälper dig bli av med ditt matbrus
Stabila rutiner kring mat, sömn och återhämtning bidrar till att lugna kroppens hungersignaler. Samtidigt hjälper små och medvetna förändringar i vardagen hjärnan att koppla bort tankarna på nästa måltid. Här är sju vanor som kan hjälpa dig hantera och bli av med matbrus.
1. Ät regelbundna och mättande måltider
Fördela maten jämnt över dagen och se till att varje måltid innehåller protein, fibrer och nyttiga fetter. När du äter med jämna mellanrum hålls blodsockret på en stabil nivå, vilket minskar risken för akuta hungertoppar och småätande. Protein och fibrer bryts ner långsamt och ger en varaktig mättnadskänsla, samtidigt som nyttiga fetter hjälper kroppen att reglera aptiten. Att hoppa över måltider ger lätt motsatt effekt: blodsockret faller och kroppen svarar med starka hungersignaler, vilket förstärker matbruset och ökar risken för att överäta senare.
Ett enkelt sätt att skapa en tydlig struktur är att äta med tre till fyra timmars mellanrum under dagen:
- Frukost (ca kl. 07.30): Havregrynsgröt med bär, solroskärnor och mjölk eller växtdryck, samt ett kokt ägg för extra protein.
- Lunch (ca kl. 12.00): Ugnsbakad lax med kokt potatis, gröna ärtor och en stor råkostsallad med en tesked rapsolja eller olivolja.
- Mellanmål (ca kl. 15.30): En skål naturell kvarg eller yoghurt med en näve nötter och ett äpple.
- Middag (ca kl. 18.30): Kycklinggryta med linser, morötter och lök, serverad med fullkornsris och broccoli.
Genom att etablera en tydlig måltidsordning dämpas suget efter snabba kalorier, samtidigt som du slipper ett matbrus där du går runt och ständigt tänker på nästa mål mat.
2. Ät utifrån tallriksmodellen
Tallriksmodellen (som också rekommenderas av Livsmedelsverket) ger en bra balans mellan protein, fibrer och kolhydrater. Fyll gärna halva tallriken med grönsaker, rotfrukter eller baljväxter. Det tillför fibrer och volym som mättar gott utan att ge snabba blodsockertoppar. Den andra halvan fördelas jämnt mellan mättande proteinkällor (som fisk, kyckling, ägg, tofu eller bönor) och långsamma kolhydrater (som potatis, fullkornsris eller matgryn).
Kombinationen av protein och fibrer gör att kroppen bryter ner maten långsammare. Blodsockret håller sig jämnt över tid och mättnadskänslan sitter i längre. På så sätt slipper du hastiga energidippar som triggar sötsug, samtidigt som tankarna på mat dämpas mellan måltiderna.
3. Undvik kalorihaltig dryck
Drycker som läsk, saft, juice, energidryck och sötat kaffe tillför energi men mättar inte på samma sätt som fast föda. Kroppens mättnadssignaler registrerar inte flytande kalorier lika effektivt, och det snabba upptaget av socker orsakar snabba svängningar i blodsockernivån. Det triggar sötsug och håller igång tankarna på mat.
Enligt Livsmedelsverket bidrar sötade drycker med mycket energi utan att ge vare sig näring eller mättnadskänsla, vilket ökar risken för ett för högt energiintag. Välj vanligt kranvatten, kolsyrat vatten eller kaffe och te utan socker för att släcka törsten och dämpa onödigt matbrus.
4. Prioritera din sömn
För lite sömn rubbar balansen mellan hunger- och mättnadshormoner, vilket kan förstärka tankarna på mat. Vid sömnbrist ökar nivåerna av hormonet ghrelin som stimulerar aptiten, samtidigt som mättnadshormonet leptin sjunker. Den allmänna rekommendationen är att sova sju till åtta timmar.
Skapa stabila vanor genom att lägga dig och stiga upp vid samma tidpunkt varje dag, oavsett om det är vardag eller helg. Gör sovrummet mörkt, svalt och tyst så att kroppen verkligen kan återhämta sig ordentligt.
5. Minska stressen i vardagen
Långvarig stress påverkar kroppen på flera sätt och kan driva på suget efter snabb energi i form av söt och fet mat. När stressnivåerna förblir höga utsöndras hormoner som kan förstärka hungersignaler och göra tankarna på mat mer påträngande.
Att bygga in stunder för återhämtning under dagen dämpar kroppens stresspåslag och underlättar kontrollen över suget.
Tips!
- Ta korta mikropauser under arbetsdagen för att sänka axlarna och vila huvudet.
- Ta lugna promenader, gärna i dagsljus och frisk luft.
- Skapa en lugn stund på kvällen utan digitala skärmar eller måsten.
- Prova enkla andningsövningar när du märker att stressen stiger.
Små justeringar som minskar den dagliga pressen gör det enklare att skilja mellan verklig fysisk hunger och sug som beror på stress.
6. Anpassa din omgivning
Det du ser runt omkring dig påverkar dina tankar på mat. Synliga frestelser aktiverar hjärnans belöningssystem och kan sätta igång matbrus, även om du nyss har ätit.
Förvara dem i stället i stängda skåp, eller låt helt bli att köpa hem dem om du vet att frestelsen annars blir för stor. Se i stället till att ha näringsrika mellanmål som frukt eller nötter lättillgängliga när du behöver fylla på med lite extra energi.
Planera också dina inköp i förväg. Skriv en inköpslista och gå aldrig till mataffären på tom mage. Det hjälper dig att göra mer genomtänkta val och minskar risken för spontanköp som triggar suget hemma.
7. Ät medvetet och utan distraktioner
När du äter samtidigt som du tittar på tv, kollar mobilen eller arbetar hinner hjärnan inte registrera matupplevelsen fullt ut. Det gör att mättnadssignalerna fördröjs och suget efter mer mat snabbt kan komma tillbaka.
Medveten närvaro vid måltiderna hjälper dig att uppfatta kroppens signaler för mättnad och minskar risken för impulssug.
- Lägg undan telefonen och stäng av skärmar under måltiden.
- Sitt ner i lugn och ro och uppmärksamma matens doft, smak och konsistens.
- Ät långsamt och tugga varje munsbit ordentligt.
- Lägg ner besticken mellan tuggorna för att ge kroppen tid att registrera mättnad.
Att stanna upp och ge måltiden odelad uppmärksamhet gör det lättare att känna när kroppen fått tillräckligt med energi, vilket dämpar matbruset efteråt.
När bör jag söka hjälp för matbrus?
Livsstilsförändringar räcker inte alltid hela vägen när tankarna på mat tar över vardagen. Om matbruset påverkar din livskvalitet och ditt psykiska mående finns det professionell hjälp att få.
Du bör överväga att söka vård om:
- Tankarna på mat upptar en stor del av din vakna tid och stör ditt arbete eller din vardag.
- Du upplever kontrollförlust kring ätandet och känner återkommande skuld, skam eller ångest i samband med måltider.
- Egna försök att ändra matvanor inte fungerar på grund av ständiga och påträngande hungersignaler.
- Matbruset påverkar din nattsömn, dina relationer eller hindrar dig från att delta i sociala aktiviteter.
- Du lever med övervikt eller obesitas där biologiska mekanismer försvårar en långsiktig viktnedgång på egen hand.
Kontrollförlust, skam och ångest kring mat kan tyda på en ätstörning som behöver bedömas. En kontakt med vården ger dig möjlighet till en individuell bedömning, och om du lever med obesitas kan du få medicinska insatser anpassade efter dina behov.
Hjälp mot matbrus vid obesitas
Hos oss på Aleris kan du få hjälp med individuell medicinsk bedömning och behandling med läkemedel, endoskopisk sleeve eller överviktsoperation, tillsammans med stöd för att etablera långsiktigt hållbara vanor.
Du som lever med obesitas och vill ha professionellt stöd och rådgivning kring medicinsk behandling kan boka en tid för en individuell bedömning hos våra specialister.