aleris-logo
  • Specialistområden
  • Våra mottagningar
  • Jobba hos oss
  • Kontakt
  • Mina sidor
  • Hem
  • Ortopedi
  • Rygg och nacke
Aleris logo

Innehållet på aleris.se är inte sjukvårdsrådgivning. Det ersätter inte vårdbesök, utan visar Aleris vårdutbud. För sjukvårdsrådgivning, ring 1177.

Chefläkare Aleris Sverige: Jakob Johansson

  • Om Aleris
  • Press
  • Jobba hos oss
  • Kontakt
  • Lämna synpunkter
  • Tillgänglighetsredogörelse
  • Integritetspolicy
  • Cookies

© Aleris Group AB

Spinal stenos

Spinal stenos innebär att kanalen i ryggraden blir för trång så att nerverna kommer i kläm och kan orsaka ont i benen, svårigheter att gå och ryggsmärta. Förträngningen kan förekomma var som helst längs ryggraden men är vanligast i nedre delen av ryggen och i nacken. De flesta som drabbas av spinal stenos är över 60 år (källa: 1177).

Du kan söka privat vård vid spinal stenos

Hos oss på Aleris kan du få bedömning och behandling för spinal stenos utan remiss. Vi erbjuder ortopedisk vård och eventuell kirurgi som egenbetalande patient. Inom ramen för detta ingår läkarbedömning, utredning och åtgärd vid behov. Läs mer om processen och vad som ingår och boka tid på någon av våra mottagningar.

  • Läs mer och boka

Symtom

Generella symtom på spinal stenos är trötthetskänsla, smärta eller domningar i benen efter att ha gått eller stått upp, samt en minskad förmåga att stå eller gå under längre perioder. Dessa gångbesvär påminner om de symtom som uppstår vid nedsatt blodcirkulation i benen och kallas därför ofta i folkmun för ”fönstertittarsjuka” (eller pseudoclaudikation vid spinal stenos), eftersom man regelbundet måste stanna och vila innan man kan fortsätta gå.

Vanliga symtom på spinal stenos 

Symtom på spinal stenos kan variera beroende på var i ryggraden förträngningen uppstår och hur allvarlig den är. Oftast lindras eller försvinner besvären tillfälligt när du sitter ner eller böjer dig framåt, då detta mekaniskt vidgar ryggradskanalen något.

  • Ont i benen 
  • Domningar och stickningar i benen 
  • Muskelsvaghet i benen 
  • Ryggsmärta 
  • Försämrat balanssinne 
  • Ischias 
  • Problem med finmotorik 

Akuta symtom

I sällsynta fall kan trycket på nerverna bli så allvarligt att det kräver omedelbar akutsjukvård. Kontakta genast en akutmottagning om du upplever något av följande akuta symtom:

  • Plötslig eller snabbt tilltagande svaghet eller förlamning i benen (t.ex. att foten viker sig och är svår att styra).
  • Påverkan på urintömning eller tarmfunktion, såsom svårighet att kissa (urinstopp) eller svårighet att hålla tätt (urin- eller avföringsinkontinens).
  • Domningar eller nedsatt känsel i underlivet, könsorganen och runt ändtarmen.

Orsak

Med åldern slits ryggradens strukturer, vilket kan leda till att diskar blir plattare och lederna förtjockas. Det minskar utrymmet i ryggradskanalen och kan orsaka nervpåverkan. Även andra tillstånd kan bidra till att utrymmet minskar och orsaka spinal stenos, till exempel: 

  • Åldersrelaterade förändringar 
  • Förtjockade ledband 
  • Artros 
  • Diskbråck 
  • Ryggskador eller frakturer 
  • Förkalkade ligament 
  • Tumörer i eller nära ryggradskanalen 
  • Inflammatoriska tillstånd 
  • Ärftlighet (vissa personer föds med en naturligt smal ryggradskanal) 

Skillnaden mellan spinal stenos och diskbråck

Både spinal stenos och diskbråck kan orsaka smärta som strålar ut i benen (ischias), men det är två helt olika tillstånd. Diskbråck uppstår när den mjuka disken mellan kotorna spricker och buktar ut, vilket trycker på en specifik nervrot. Detta sker ofta plötsligt. Spinal stenos är däremot en mer generell och ofta gradvis förträngning av hela ryggradskanalen, vanligtvis till följd av åldersrelaterat slitage, benpåbyggnader och förtjockade ledband. Ett stort diskbråck kan dock i sig bidra till att spinal stenos uppstår.

Utredning och MRT-diagnostik

Innan en behandling påbörjas görs en utredning för att säkerställa diagnosen spinal stenos och utesluta andra orsaker till dina besvär.

Klinisk undersökning

Vid ett besök hos en ortoped görs en noggrann fysisk och neurologisk undersökning. Läkaren kontrollerar bland annat muskelstyrka, reflexer och känsel i benen samt utvärderar hur dina symtom påverkas av olika rörelser och gångtest.

Magnetkamera

För att kunna ställa en helt säker diagnos krävs en bilddiagnostisk undersökning. En undersökning med magnetkamera av ryggraden är en bra och säker metod. Den ger detaljerade bilder av ryggradskanalen, nervrötterna och diskar, vilket visar exakt var förträngningen sitter och hur trångt det är. Om det finns medicinska hinder (som att du till exempel har en pacemaker som ej är MR-kompatibel) kan datortomografi ibland användas som alternativ.

Behandling och operation

Målet med behandling av spinal stenos är att minska trycket på nerverna och att du ska kunna röra dig utan att ha ont. Behandlingen styrs av hur mycket besvären påverkar vardagen. För många räcker det med träning och fysioterapi, och ibland prövas injektioner nära nervroten om smärtan strålar ned i benet. 

När besvären inte går över kan en operation vara det som hjälper mot besvären.

Operation med dekompressionskirurgi

På Aleris erbjuder vi dekompressionskirurgi för personer med spinal stenos där andra behandlingar inte har gett tillräcklig lindring. Ingreppet går ut på att vidga den förträngda delen av ryggmärgskanalen så att nerverna får mer utrymme. Syftet är att minska smärtan i benen och att du ska kunna gå längre sträckor utan besvär.

När bör man operera spinal stenos?

Beslutet om operation fattas alltid i samråd med din läkare och baseras på dina symtom i kombination med vad röntgenbilderna visar. Kirurgi blir främst aktuellt när gränserna för konservativ (icke-kirurgisk) behandling har nåtts, vilket innebär:

  • Utebliven effekt av träning
    Riktad fysioterapi och rehabilitering under flera månader har inte gett tillräcklig symtomlindring.
  • Svår smärta och kraftigt nedsatt livskvalitet
    Smärtan och tröttheten i benen begränsar din vardag, nattsömn och rörlighet i så hög grad att det blir handikappande (t.ex. om din maximala gångsträcka blivit mycket kort).
  • Neurologiska bortfall
    Det föreligger objektiva tecken på fortskridande nervpåverkan, såsom tilltagande muskelsvaghet, känselbortfall eller droppfot.

Övningar för träningsperioden

  • Konditionsträning på cykel 
  • Styrketräning för ben och bål 
  • Diverse balansträning 
  • Armhävningar mot vägg 
  • Tåhävningar 
  • Uppresningar från sittande läge på stol (bromsa på nedvägen) 

Hur kan jag lindra besvären?

För att lindra besvären rekommenderar vi riktad träning som upprätthåller muskelstyrkan i benen, till exempel:

  • Konditionsträning på cykel
  • Gå med stavar
  • Simma ryggsim
  • Gå på gångband

Smärtan kommer ofta och går i perioder och för vissa personer försvinner problemen helt av sig själva.

För att undvika att provocera fram smärta och förvärra dina symtom finns det vissa positioner och rörelser som du bör vara extra försiktig med:

  • Att svanka eller böja ryggen bakåt
  • Stå eller gå länge utan några pauser
  • Tunga lyft
  • Aktiviteter med hårda stötar

Operation av spinal stenos i nacke

I filmen får du information kring spinal stenos i nacken (cervikal stenos) och vad du ska tänka på innan, under och efter en operation. 

Operation av spinal stenos i nacke

I filmen får du information kring spinal stenos i nacken (cervikal stenos) och vad man ska tänka på innan, under och efter en operation.

Operation av spinal stenos i ländrygg

Filmen visar vad du ska tänka på innan, under och efter en operation av spinal stenos i ländryggen (lumbal stenos).

Konsultation hos Aleris

Har du besvär med smärta, domningar och trötthet i rygg, nacke eller ben? Orsaken kan vara spinal stenos. Hos oss på Aleris erbjuder vi skräddarsydd vård för dig där du får träffa en ortoped eller annan specialist som undersöker och utvärderar dina symtom för att sätta rätt diagnos och behandlingsform. 

Välkommen att boka en tid på någon av våra kliniker.

Om sidan

Publicerad
2024-05-31
Senast ändrat
2026-08-13
Ansvarig
Susanne Franzon, affärsområdeschef
Granskare
Anders Kjellin, medicinskt ledningsansvarig läkare