Spinal stenos innebär att kanalen i ryggraden blir för trång så att nerverna kommer i kläm och kan orsaka ont i benen, svårigheter att gå och ryggsmärta. Förträngningen kan förekomma var som helst längs ryggraden men är vanligast i nedre delen av ryggen och i nacken. De flesta som drabbas av spinal stenos är över 60 år (källa: 1177).
Spinal stenos innebär att ryggradskanalen har blivit för trång så att nerverna eller ryggmärgen utsätts för tryck. Tillståndet uppstår vanligen på grund av naturliga åldersförändringar i ryggraden, till exempel förtjockade ledband, slitna diskar och benpålagringar kring lederna. Denna förträngning sker främst i ländryggen, men den kan också uppstå i halsryggen. Det minskade utrymmet skapar ett tryck mot nervrötterna, som i sin tur ger upphov till smärta, svaghet och känselbortfall i ben eller armar.
Vid spinal stenos i ländryggen uppstår förträngningen i nedre delen av ryggraden. Förträngningen påverkar nervrötterna som leder ner mot benen. Besvären visar sig främst som smärta, domningar och en tung trötthetskänsla i benen och skinkorna när man står upp eller promenerar. Symtomen brukar lindras om man lutar sig framåt eller sätter sig ned, eftersom spinalkanalen då vidgas något.
Uppstår förträngningen i halsryggen kan trängseln påverka både enskilda nervrötter och ryggmärgen. Ett tryck som drabbar nervrötterna kan orsaka besvär i form av utstrålande smärta, obehagliga stickningar och svaghet som sprider sig ut i axlar, armar eller händer. Når förträngningen själva ryggmärgen, ett tillstånd som kallas cervikal myelopati, kan symtomen även visa sig som stapplig gång, sämre balans och svårigheter med finmotoriken, som att knäppa knappar.
Spinal stenos uppstår när utrymmet i ryggradskanalen minskar så att ryggmärgen eller nerverna utsätts för mekaniskt tryck. Den vanligaste anledningen till förträngningen är naturliga åldersförändringar i ryggradens strukturer. Med stigande ålder förändras diskar, ledband och leder, och dessa förändringar kan gradvis minska utrymmet för passerande nervbanor.
Även andra tillstånd kan bidra till att utrymmet minskar och orsaka spinal stenos, till exempel:
I mer ovanliga fall kan tillståndet bero på en medfödd trång ryggmärgskanal, tidigare ryggskador eller ärrvävnad efter operationer i ryggen. Förändringarna utvecklas vanligen långsamt under flera år, och besvären märks först när utrymmet blivit så trångt att nervrötterna påverkas.
Generella symtom på spinal stenos är trötthetskänsla, smärta eller domningar i benen efter att ha gått eller stått upp, samt en minskad förmåga att stå eller gå under längre perioder.
Symtom på spinal stenos kan variera beroende på var i ryggraden förträngningen uppstår och hur allvarlig den är. Oftast lindras eller försvinner besvären tillfälligt när du sitter ner eller böjer dig framåt, då detta mekaniskt vidgar ryggradskanalen något.
I mycket sällsynta fall kan trycket på nerverna bli så allvarligt att det kräver omedelbar akutsjukvård. Kontakta genast en akutmottagning om du upplever något av följande akuta symtom:
Både spinal stenos och diskbråck kan orsaka smärta som strålar ut i benen (ischias), men det är två helt olika tillstånd. Diskbråck uppstår när den mjuka disken mellan kotorna spricker och buktar ut, vilket trycker på en specifik nervrot. Detta sker ofta plötsligt. Spinal stenos är däremot en mer generell och ofta gradvis förträngning av hela ryggradskanalen, vanligtvis till följd av åldersrelaterat slitage, benpåbyggnader och förtjockade ledband. Ett stort diskbråck kan dock i sig bidra till att spinal stenos uppstår.
Innan en behandling påbörjas görs en utredning för att säkerställa diagnosen spinal stenos och utesluta andra orsaker till dina besvär.
Vid ett besök hos en ortoped görs en noggrann fysisk och neurologisk undersökning. Läkaren kontrollerar bland annat muskelstyrka, reflexer och känsel i benen samt utvärderar hur dina symtom påverkas av olika rörelser och gångtest. Den kliniska undersökningen syftar också till att utesluta andra orsaker till besvären såsom artros i höft/knä eller nedsatt blodcirkulation.
För att kunna ställa en helt säker diagnos krävs en bilddiagnostisk undersökning. En undersökning med magnetkamera av ryggraden är en bra och säker metod. Den ger detaljerade bilder av ryggradskanalen, nervrötterna och diskar, vilket visar exakt var förträngningen sitter och hur trångt det är. Om det finns medicinska hinder (som att du till exempel har en pacemaker som ej är MR-kompatibel) kan datortomografi ibland användas som alternativ.
Målet med behandling av spinal stenos är att minska trycket på nerverna och att du ska kunna röra dig utan att ha ont. Behandlingen styrs av hur mycket besvären påverkar vardagen. För många räcker det med träning och fysioterapi, och ibland prövas injektioner nära nervroten om smärtan strålar ned i benet.
När besvären inte går över kan en operation vara det som hjälper mot besvären.
På Aleris erbjuder vi dekompressionskirurgi för personer med spinal stenos där andra behandlingar inte har gett tillräcklig lindring. Ingreppet går ut på att vidga den förträngda delen av ryggmärgskanalen så att nerverna får mer utrymme. Syftet är att minska smärtan i benen och att du ska kunna gå längre sträckor utan besvär.
Beslutet om operation fattas alltid i samråd med din läkare och baseras på dina symtom i kombination med vad röntgenbilderna visar. Kirurgi blir främst aktuellt när gränserna för konservativ (icke-kirurgisk) behandling har nåtts, vilket innebär:
För att lindra besvären rekommenderar vi riktad träning som upprätthåller muskelstyrkan i benen, till exempel:
Smärtan kommer ofta och går i perioder och för vissa personer försvinner problemen helt av sig själva.
För att undvika att provocera fram smärta och förvärra dina symtom finns det vissa positioner och rörelser som du bör vara extra försiktig med:
Besvären vid spinal stenos kan variera över tid, men själva förträngningen i ryggraden går sällan tillbaka på egen hand. Många upplever perioder med lindrigare symtom, särskilt om belastningen anpassas och ryggen får regelbunden avlastning. Träning och fysioterapi kan dämpa smärtan och förbättra funktionen så att vardagen fungerar väl utan kirurgiska ingrepp. Trycker förträngningen däremot kraftigt mot nervbanorna samtidigt som besvären successivt förvärras, kan en operation bli nödvändig för att skapa mer fysiskt utrymme i kanalen.
Spinal stenos gör ofta promenader besvärliga, då en helt upprätt gångställning minskar utrymmet i ryggmärgskanalen. Följden blir ofta smärta, trötthetskänsla och domningar i benen efter bara en kortare sträcka. Genom att böja överkroppen en aning framåt skapas omedelbart mer plats åt nerverna, vilket i sin tur dämpar symtomen och underlättar rörelsen. Gångstavar eller rollator förlänger ofta gångsträckan. Korta, återkommande promenader i kombination med planerade sittpauser är ett effektivt sätt att hålla igång blodcirkulationen utan att utsätta ryggen för onödig överbelastning.
Träning stärker musklerna kring bål och ben, vilket ger ryggraden välbehövlig stabilitet och god avlastning. Eftersom en framåtlutning öppnar upp spinalkanalen brukar aktiviteter där ryggen hålls lätt böjd fungera betydligt bättre än stående övningar som belastar ryggen. Lämpliga träningsformer är till exempel:
Cykling på motionscykel eller vanlig cykel, eftersom den framåtlutade sittställningen minskar trycket på nerverna.
Vattengymnastik och simning i varmt vatten, där kroppsvikten avlastas samtidigt som musklerna stärks.
Anpassade styrkeövningar för bål och säte under ledning av fysioterapeut.
Återhämtningen efter en operation av spinal stenos sker stegvis och i individuell takt. De flesta patienter kan stiga upp och gå med stöd redan samma dag som ingreppet utförs. Under de första veckorna handlar rehabiliteringen främst om sårkontroll, lättare vardagsrörelser och korta promenader. I samråd med fysioterapeut trappas träningsprogrammet därefter successivt upp för att stegvis bygga upp både rörlighet, stabilitet och långsiktig styrka i kroppen. Den totala läkningstiden varierar mellan individer, men den svåra bensmärtan klingar oftast av snabbt efter operationen.
Tillståndet har en generellt god prognos. Tidiga fysioterapeutiska insatser och anpassade vardagsvanor hjälper många att leva aktivt med välkontrollerade symtom. Blir kirurgisk behandling nödvändig upplever de allra flesta patienter en påtaglig förbättring av sin gångförmåga och en markant minskning av smärtan i benen. Även om en viss trötthet eller stelhet i ländryggen kan dröja sig kvar, skapar behandlingen överlag mycket goda förutsättningar för en rörlig och aktiv vardag.
Har du besvär med smärta, domningar och trötthet i rygg, nacke eller ben? Orsaken kan vara spinal stenos. Hos oss på Aleris erbjuder vi skräddarsydd vård för dig där du får träffa en ortoped eller annan specialist som undersöker och utvärderar dina symtom för att sätta rätt diagnos och behandlingsform.
Välkommen att boka en tid på någon av våra kliniker.
