Frågor och svar familjehem

För den som funderar på att bli kraftigt förstärkt familjehem uppstår flera frågor. Nedan har vi tagit upp de mest vanligt förekommande frågorna med tillhörande svar , alltifrån hur du kan bli familjehem till vad får man för ersättning när man är familjehem hos Aleris Nåjden? Vill du veta mer, eller har en annan fråga kring vår familjehemsverksamhet, tveka inte att kontakta oss.

Vad är ett familjehem?

Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av myndighet tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård/omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Familjehem är en modernare term för vad man tidigare kallade fosterhem/fosterfamilj. Uppdragen varierar i tid från kortare perioder till långvariga placeringar, ibland hela barnets uppväxt.

Vad är ett jourhem?

Som jourhem /jourfamilj tar man emot ett barn/ungdom akut under en kortare tid. Hur lång tid en jourplacering varar beror på en rad omständigheter, exempelvis orsak till varför barnet behövde placeras eller hur lång tid det tar att ordna med en mer långsiktig lösning för barnet/den unge.

Aleris Nåjden har inga renodlade jourfamiljer, däremot står många av våra familjehem öppna för att akut ta emot en placering. Dessa placeringar inleds då som en s.k. jourplacering och antingen avslutas den inom begränsad tid eller så övergår den till en s.k. tillsvidareplacering.

Varför ska jag bli familjehem?

Att vara familjehem är en berikande erfarenhet som ger mycket tillbaka. Att ta emot en placering bidrar till mycket utveckling och glädje för er som familj, men är samtidigt en utmaning som periodvis kan kännas svår.  Det kan upplevas mycket värdefullt att göra en viktig insats för ett barn/ungdom med behov av stöd i tillvaron. Som familjehem lär man för livet och knyter i många fall livslånga band.

Vem kan bli familjehem?

Ett familjehem är en vanlig familj, som lever ett tryggt och stabilt liv. Ni kan vara gifta eller sambos, ha registrerat partnerskap eller vara ensamstående. I bostaden ska det finnas ett eget ledigt sovrum att erbjuda den placerade (utan att familjehemsförälder behöver sova i annat rum, exempelvis vardagsrummet). Som familjehemsförälder behöver man ha tidsmässigt utrymme i vardagen och även ha ett känslomässigt överskott.

Hur blir man familjehem?

Familjehem blir man genom att man, då man konstaterat att man uppfyller de grundläggande kriterierna såsom tid, plats och engagemang, kontaktar en familjehemsverksamhet (kommunal eller privat) och anmäler sitt intresse. En första bedömning görs oftast per telefon genom ett samtal där man lämnar information om exempelvis familjekonstellation, sysselsättning, boende och tidigare erfarenhet. Om förutsättningar bedöms finnas att verka som familjehem inhämtas registerutdrag och hembesök bokas in. Efter ett eller flera hembesök med fortsatta diskussioner beslutas om en utredning ska inledas eller ej. En familjehemsutredning tar sedan några månader att färdigställa varefter man får besked om man godkänts som familjehem eller ej.

Hur går utredningen till?

En familjehemsutredning omfattar hembesök, intervjuer, och referenstagning. Om utredningen avser två tilltänkta familjehemsföräldrar ska dessa intervjuas både var för sig och tillsammans. Utredningen innefattar även genogram (nätverkskarta) och familjehemsföräldrarna får fylla i ett bedömningsformulär, s.k. BRA-fam-formulär med diverse frågeställningar. Även familjens biologiska barn ska under utredningens gång få föra fram sin syn på att man ansökt om att bli familjehem. Registerutdrag begärs in från polis, socialtjänst, Försäkringskassan samt Kronofogdemyndigheten. Även LOB-registerutdrag (lagen om omhändertagande av berusad person) kan vara aktuella.

Ansvaret att utreda familjehem ligger alltid hos socialnämnden, men vi på Aleris Nåjden utreder även själva våra familjehem innan ett samarbete inleds. 

Hur lång tid tar det innan vi får en placering?

När familjehemsutredningen är färdig och familjehemmet godkända tar det alltifrån en dag till uppåt några månader (ibland ännu längre) innan man får en placering. Detta beror på en rad faktorer, såsom tillgång på förfrågningar i regionen, olika matchningsfaktorer (t.ex. om man önskar en placering avseende specifikt kön, ålder etc.) eller att socialtjänsten planering för det tilltänkta barnet/ungdomen ändras.

Vad kan vi få för hjälp?

Vid er sida har ni som familjehem under placeringstiden en egen familjehemskonsulent, vilken bidrar med stöd och råd genom de täta, regelbundna hembesök. Däremellan kan extra stöd ges per telefon, mail och sms.

Utöver detta kan exempelvis stöd tillhandahållas via BUP, om barnet har en pågående kontakt som möjliggör föräldrastöd.

Vad får man för ersättning?

Som familjehem har man ekonomiska ersättningar i form av arvode och omkostnadsersättning. Läs mer r.

Kan vi på sikt få vårdnaden?

Generellt sett är grundtanken inom familjehemsvården är att verka för en återflytt av det placerade barnet/ungdomen till den biologiska familjen. Beroende på omständigheterna kring en familjehemsplacering kan en återflytt dröja eller p.g.a. olika omständigheter ej vara möjlig. Då kan det bli fråga om en ev. vårdnadsöverflytt. En vårdnadsöverflytt innebär att det juridiska ansvaret för barnet/den unge tillfaller familjehemsföräldrarna.

Sedan 2003 har det legat på socialnämndens ansvar att efter tre års placering i ett familjehem överväga om det är lämpligt att genomföra en vårdnadsöverflytt. Anledningen till dessa överväganden är att barnet/den unge efter så pass lång tid hunnit knyta starka band till familjehemsföräldrarna, varför det kan finnas lämpligt att barnet/den unge får bo kvar under hela sin uppväxttid. En vårdnadsöverflytt kan då innebära en trygghet för barnet/den unge. Om det bedöms förenligt med barnets bästa öppnas en utredning om vårdnadsöverflytt. Finner man att det är olämpligt att driva frågan om vårdnadsöverflytt efter tre år, ska ett nytt övervägande göras var sjätte månad under den fortsatta placeringstiden.

Till toppen av sidan