Vårdens hjältar: Carmen på Aleris Ortopedi och Operation Nacka ställer in sin julledighet för att jobba extra på Huddinge sjukhus IVA avdelning.

När vi träffar Carmen jobbar hon fortfarande på uppvakningsavdelningen, men redan imorgon byter hon ut sitt vardagsjobb på Aleris Ortopedi och Operation Nacka, mot det mycket mer hetsiga jobbet på intensivvårdsavdelningen (IVA) för covidsjuka på Huddinge sjukhus.

Carmen tvekade inte en sekund när tillfället kom upp att man kunna ta tjänstledigt från sin nuvarande arbetsplats för att vara behjälplig inom Region Stockholm.
- Jag vet att Region Stockholm har det tungt och ont om folk. De behöver alla händer de kan få och jag har dessutom lång erfarenhet av IVA vården så det känns moraliskt helt korrekt för mig att ta tjänstledigt för att hjälpta till där jag behövs mer.

I vanliga fall brukar hon fira jul med sin familj, sina systrar och syskonbarn. Men i år blir ingens jul som den brukar.
- Mina barn är stora nu, 17 och 23 år, så det inser mycket väl varför mamma inte kan fira jul med dem i år. De stöttar mig helt i mitt beslut och förstår att jag vill göra en insats, berättar hon. Som sjuksköterska ligger drivkraften i att du verkligen kan hjälpa till. Hjälpa de riktigt sjuka att bli friska. Det är ett väldigt meningsfullt jobb.

Carmen jobbade på Huddinge Sjukhus redan i våras under första vågen av pandemin. Men trots sina 31 år som sjuksköterska, varav 20 år på IVA, blev hon chockad av vad hon mötte när hon klev in på covidavdelningen i mars. Så många som var så väldigt dåliga och framförallt att de var så unga!
- Jag tror inte folk har förstått hur resurskrävande det är för oss på IVA att ta om hand om covidsjuka, säger Carmen. Det kan ibland behövas hela fem-sex personer bara för att vända på en patient för att inte riskera deras hälsa ännu mer. Och har man då väldigt många patienter inne tar det tid. Särskilt eftersom vi alla är i fullt utrustade med otympliga skyddskläder. Det är både fysiskt och psykiskt krävande.

Carmen är ändå glad över all den erfarenheten hon har och kunde därmed snabbt ställa om till denna ”krigszon” som hon upplevde det. För flera, mer oerfarna sjuksköterskor, blev chocken så stor att de lämnade IVA igen för sina normala arbetsplatser där en del blev sjukskrivna av utmattning och PTSD.

När hon börjar på Huddinge sjukhus denna gång känner hon sig mycket mer förberedd än i våras när hon från en dag till en annan mer eller mindre blev inkastad på en covid-avdelning. Då var kunskapen om sjukdom väldigt liten, det var en otrolig osäkerhet runt skyddsutrustning – om det fungerade, om de ens skulle räcka – och hon gick med en ständig oro i magen för att själv bli smittad eller ta med smittan hem till sin familj. Idag är kunskapen större om vilka behandlingar som fungerar, Carmen har en personlig flervägsansiktsmask som hon fått av en omtänksam kollega, en mask som hon vet fungerar bra och är godkänd av sjukvården, och efter ett par månaders arbete på just Huddinge sjukhus i våras så är även lokalerna och flera av personalen något hon känner igen och känner sig trygg med.
- I våras var vi några härifrån Nacka som tillsammans gick in och hjälpte Storsjukhusen inom Region Stockholm. Vi hade ett stort stöd av varandra. Inte för att vi jobbade så mycket ihop när vi var på plats utan mer moraliskt stöd. Vi ringde och messade varandra, försökte få till luncher eller små korta fikor ihop under dagens lopp. Stöttade varandra. Det var enormt skönt att ha dessa fina arbetskollegor från Nacka sjukhus med sig när vi stod inför så mycket nytt och tufft på IVA.

Arbetsåret 2020 är för all sjukvårdspersonal världen över ett helt unikt arbetsår. Pandemin chockade en hel värld och det fanns ingen kunskap om hur viruset riktigt skulle bete sig.
- För mig personligen så har jag verkligen klivit ur min trygghetszon flera gånger, berättar Carmen. Jag har hamnat i massor av yrkessituationer som jag inte varit i tidigare. Ibland var jag den mest erfarna personen på plats med fler mer oerfarna under mig och vi skulle alla lösa en situation ingen av oss varit i innan. Då var jag glad att jag hade mina yrkessamma år i mig, för det var bara att kavla upp ärmarna och lösa det. Och det gjorde vi ju. Jag är mycket stolt över svensk sjukvård. Skulle min lilla mamma bli sjuk så känner jag mig trygg i att svensk sjukvård kommer ta hand om henne. Det är så mycket bra personal här hos oss i Sverige. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor… jag har bara träffat duktiga kollegor!
- Visst det är ett slitsamt jobb vi utför, fortsätter Carmen, 12,5 timmes pass i skyddsutrustning och flera dagar på raken. Men när man ser patienterna man vårdat kliva ur sjukhussängen och lämna sjukhuset så är det värt det. När anhöriga oroligt ringer oss och gråter så känner jag bara att ”klart vi ska hjälpa patienten så hen blir frisk och får komma hem till dig igen”. Jag kämpar för dem.

När vi pratar med Carmen är det bara några dagar kvar till julhelgen och smittspridningen är oroande hög på sina håll i Sverige, inte minst i Stockholm. Mentalt har Carmen ställt in sig på att det kommer vara många covidpatienter även under början av 2021. Men förhoppningen ligger till att folk verkligen följer Folkhälsomyndigheternas rekommendationer, även om julen lockar med att ses och mysa ihop.
- Jag önskar folk kunde se hur vi har det på sjukhusen nu. Ett bakom kulisserna reportage som visar att inte bara gamla och multisjuka ligger hos oss på IVA. Alla kan drabbas, suckar Carmen. Jag offrar ju min fritid för att gå över till Region Stockholm och hjälpa till. Alla kan bidra till att jag slipper ta tjänstledigt från mitt vanliga roliga sjukhusjobb genom att bara hålla ut lite till.

Detta är en del i vår serie: Vårdens Hjältar. Du får träffa våra hjältar, de som just nu arbetar i pandemins frontlinje. Med denna serie vill vi hylla våra egna hjältar i vården. Människor som har ställt om sin vardag, med allt från obekväm arbetstid till barnpassning, för att kunna hjälpa dig och mig. Tack för att ni finns! 

Läs mer och följ fler hjältar här