Pollenallergi

Pollenallergi är mycket vanligt och det finns uppgifter på att uppemot 1½ miljon svenskar är drabbade. Små barn är ofta förskonade och tillståndet är ganska ovanligt innan skolåldern. Aleris barnläkare Fredrik Cederblad beskriver här de vanligaste symptomen vid pollenallergi och ger praktiska tips för hur du kan hjälpa ditt barn att lindra sina besvär.

Vanliga symtom under pollensäsongen

Symtomen på pollenallerigi kommer från ögonen med kliande röda ögon samt från näsan med nästäppa, nysningar och snor. Många känner trötthet. Vissa pollenallergiker får också astma. Detta är ett allvarligare symtom som måste behandlas. Vissa personer blir mer reaktiva i huden och eksem kan förvärras.

Diagnos för pollenallergi

Om symtomen är typiska, kommer under rätt tid och inga andra allergier misstänks, är det  inte nödvändigt att utföra allergidiagnostik. Man kan då behandla enbart symtomen och det är oftast det besked vi ger om man tar kontakt med vården under pollensäsong.  De receptfria läkemedel som finns är säkra att använda.

Om det av något skäl blir aktuellt att bekräfta diagnosen med ett prov görs pricktest eller allergiblodprov. På en del apotek kan man göra "snabballergiblodprov". Den utrustning som då används har en lägre känslighet än vanliga allergiblodprov och framförallt små barn kan hamna under detektionsnivån med ett falskt negativt prov som resultat.

Falskt negativa och falskt positiva (sensibilisering utan allergi) ser vi inte så sällan vid vanlig allergiprovtagning också. Verkligheten är då det som gäller.

Behandling - hur kan jag lindra besvären?

Om barnet (eller den vuxne) inte har svåra symtom, är under 2 år eller har pollenutlöst astma så kan man med fördel behandla med receptfria mediciner. Man kan nuförtiden köpa mycket bra produkter utan recept.

Basen i behandlingen är antihistamin. Det finns massor av märken och förpackningsstorlekar men de aktiva substanserna är 4:

  1. Cetirizin (orginalpreparatet som också är dyrast heter Zyrlex)
  2. Ebastin (Kestine)
  3. Loratadin (orginalpreparatet Clarityn)
  4. Desloratadin (orginalpreparatet Aerius är ej receptfritt men däremot generika)

Effekt och biverkningar är ganska likvärdiga mellan grupperna även om cetirizin och desloratadinpreparaten av många upplevs som lite vassare. Cetirizin kan ges receptfritt från 6 år och till yngre barn ges Mixtur Clarityn 5ml  (från 2 år)

Komplettera med nässpray och/eller ögondroppar

Om enbart antihistamin inte hjälper kompletterar man med nässpray, antingen av antihistamintyp (Livostin eller Azelvin) eller med de effektivare kortisoninnehållande sprayerna (ex Nasonex från 3 års ålder). Nasonex har viss effekt även på ögonsymtom men om det inte räcker ger man ögondroppar (t.ex Livostin).

Var observant på andningsbesvär (tungandning eller pip/väsljud). Sök vård då liksom om trots ovanstående behandling barnet (eller den vuxne) har mycket besvär.

Om man har mycket svåra pollenbesvär trots full behandling enligt ovan finns det möjlighet att minska besvären framtida säsonger genom så kallad hyposensibilisering. Det är en lång, besvärlig och lite farlig behandling som just därför endast är aktuell för de svårast drabbade. 

Olika grupper av pollenallergi

De viktigaste grupperna av pollenallergier är allergi mot björk, gräs, gråbo. Vissa känner också av tidiga lövträd, främst al och hassel. Dessa grupper av pollen kommer under olika tider på året vilket ju också gör att symtomen kommer vid olika tid beroende på vilket pollen man är allergisk mot. Tiderna nedan är ungefärliga och det bästa är att följa pollenprognosen.

Al och hassel

Tidiga lövträd, framförallt al och hassel, är de pollen som är svårast att förutsäga när de kommer. De första varma vårdagarna sätter dessa träd igång, och på våra breddgrader brukar det betyda någon gång i mars. Är våren extremt sen eller tidig förskjuts pollenfrisläppet.

År 2006 kom t ex al-pollensäsongen igång först i mitten av april och blev därmed mycket intensivare än den brukar bli. Denna säsong brukar annars vara relativt mild och inte ge upphov till så mycket problem. Många som reagerar under denna tid är egentligen björkpollenallergiker, som reagerar också på dessa lövträd eftersom de har släktskap med björken.

Björkpollen ger starkast besvär

Björk är Sveriges klart mest potenta pollenallergen. Björkpollensäsongen är intensiv men varierar år från år bland annat beroende på vädret runt blomningstiden. Ett vanligt år brukar säsongen i Uppsala/Stockholm starta sista veckan i april eller något tidigare.Vissa år är rekordår, som t ex 1993. Då reagerar många som i vanliga fall inte känner av björkpollen. Efter ett mycket intensivt pollenår behöver björkarna ett år att "hämta sig" och efterföljande år blir då mycket lugnare.

Korsallergi mot födoämnen

Många björkpollenallergiker har en s.k korsallergi mot vissa födoämnen, vanligast äpple, morot, hasselnöt och stenfrukter (dvs plommon, persika, o.s.v). Korsallergierna beror på att det finns substanser i dessa födoämnen som liknar björkpollen. Symtomen är att det kliar i munnen, reaktionerna är nästan aldrig farliga och om man värmer upp födoämnet reagerar man oftast inte.

Man kan även vara allergisk mot andra lövträd än björk men då björken blommar samtidigt och är så mycket mer potent brukar de andra lövträdsallergierna drunkna i björkpollenallergin.

Gräs - lång blomning

Gräs är inte ett lika potent allergen som björk men eftersom blomningssäsongen är så mycket längre är detta också ett besvärligt pollen. Gräs är en familj med många arter men eftersom korsreaktiviteten mellan dessa arter är nästan 100 procent spelar det inte någon större roll vilket man testar mot vid pricktest eller blodprov, timotej är dock den gräsart man brukar välja.

Gräspollensäsongen i Uppsala/Stockholm börjar ungefär vid skolavslutningen och varar ett vanligt år fram till slutet av juli. Här påverkar dock sommarvädret säsongens längd och intensitet väldigt mycket och vissa år, till exempel 2002, fanns det gräspollen i luften till slutet av augusti. 

Gråbo

Gråbo står som representant för familjen korgblommiga växter där även t.ex prästkrage och maskros ingår och blommar ungefär samtidigt. Korsreaktiviteten mellan dessa växter är hög så en gråboallergiker reagerar oftast också på t.ex prästkragepollen. Jämfört med björk och gräspollen är gråbo ett svagt pollenallergen. Gråbosäsongen är under augusti i mellansverige. Korsallergier mellan gråbo och födoämen förekommer. Vanligast är persilja, selleri, fänkål, kummin, anis.

Till toppen av sidan