Ryggradsförträngning

Åldersförslitning av disk, småleder (intervertebralleder) och ligament leder till förträngning av ryggmärgskanalen och försnävar utrymmet för passerande nervrötter.

Symtom

Patienten har vanligtvis smärtor i ländryggen med smärtutstrålning i benen. Smärtan kan vara i det ena eller i båda benen, ofta ökar smärtan när man står upp och fortsätter att öka gradvis under promenad. Smärtan i benen lindras vanligtvis av att man sätter sig ned eller lutar sig framåt (kutar med ryggen). Många gånger får patienten nedsatt styrka i benen/benet eller nedsatt känsel och domningar.

Diagnostik

MRT (Magnetisk resonanstomografi), "magnetröntgen" är det bästa sättet att se spinal stenos på. Patienter som har pacemaker eller metallclips inopererade i hjärnan kan inte alltid genomgå MRT och då är datortomografi ett alternativ.

Behandling

Utvecklingen av spinal stenos är långsam. Under en tvåårsperiod blir ca 15 procent av patienterna bättre spontant medan ca 15 procent blir gradvis sämre, resterande 70 procent har oförändrade symtom. Det innebär att patienter med lindriga symtom kan behandlas med smärtstillande mediciner samt sjukgymnastik. För patienter med mer allvarliga symtom, dvs svår smärta i benen och/eller ryggen, rekommenderas operation.

Operation

Operation av spinal stenos innebär att man tar bort en del av kotornas bakre delar (taggutskott och kotbågen) för att skapa utrymme för nerverna i ryggmärgskanalen. Man tar även bort det förtjockade gula ligamentet och även de benpålagringar som uppstått runt intervertebralledena (smålederna mellan kotorna). Ibland använder vi mikroskop vid operationen.

Det finns olika tekniker vid operation av spinal stenos, men det som beskrivs ovan är en av de vanligare operationsmetoderna. Vid fall där det är stor förskjutning mellan kotorna gör vi även steloperation mellan två eller fler kotor. Steloperation innebär att vi vill få bakre och yttre delarna av två eller flera kotor att växa ihop med överbroande ben. Detta uppnår vi genom att skada kotorna samt att stimulera läkningen genom att lägga det ben som tagits bort tidigare vid operationen på utsidan av kotorna. Oftast väljer vi att stabilisera mellan kotorna med skruvar i kotorna och sammanlänkande stag.

Resultat

Det är stor chans att smärtor, svaghet och domningar i benen minskar eller försvinner efter operationen. Det finns också en viss chans att ryggsmärtorna minskar, men ofta kvarstår ryggsmärta i varierande grad. Ryggsmärtan anses bero på de åldersförslitningar som finns i ryggen. Dessa finns kvar efter operationen, operationen gör endast större utrymme för passerande nerver.

Enligt Svenska Ryggregistret var 67 procent av patienterna nöjda, 27 procent tveksamma och 7 procent missnöjda med resultatet ett år efter operationen. Efter fem år var motsvarande siffror 68 procent nöjda, 20 procent tveksamma och 12 procent missnöjda. Vid diagnosen lateral spinal stenos (rotkanalstenos) är resultaten något sämre. Det är en förträngning av de sidohål mellan kotorna där nerverna passerar ut från ryggmärgskanalen.

Risker komplikationer

Djup och allvarlig infektion är mycket ovanlig liksom ytlig sårinfektion, risken är mindre än 1 procent. Nervskada vid operatioen är också mycket ovanlig. Nervpåverkan i form av nedsatt känsel eller påverkan av muskelstyrka (t ex droppfot) kan förekomma efter en operation. Dessa symtom är oftast övergående men kan bli bestående (mindre än 1 procent).

Punktion av nervsäcken (duraskada) är ovanlig och läker ofta utan kvarstående besvär. Det ger ett läckage av ryggmärgsvätska under operationen och kan resultera i huvudvärk en tid efter operationen. Efter operationen får patienten då ligga plant utan att gå upp under ett dygn.

Till toppen av sidan